Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppgifter — förfor jag sedan i hufvudsak under hela den återstående
resan. Nästa uppehållsort var Brå]anda, och från denna centralort
på Sundal företog jag under de tre närmast följande veckorna resor
i häradets återstående socknar: Sundals-Ryr, Erikstad, Grinstad,
Bolstad och Gestad. Pä Nordal var Mellerud hela tiden utgångs
punkt för mina färder i Holms, Järns, Örs, Gunnarsnäs’, Dalskogs
och Skälleruds socknar. Den 10 augusti anlände jag till Järbo socken
i norra Valbo, hvarifrån jag begaf mig söderut till Högsäter och
Färgelanda, hvilka orter blefvo anhaltstationer för mina
undersökningar i detta härad, omfattande, förutom de nämnda socknarna,
Råggärd, Lerdal, Romelanda, Ödeborg, Torp och Valbo-Ryr.
Efter fullgjordt värf återvände jag den 0 september till
Vänersborg för att till Konungens Befallningshafvande afgifva berättelse
om min resa.
Det intresse, som från befolkningens sida hela tiden kom mina
undersökningar till del, har i hög grad underlättat mitt arbete. Det
må därför tillåtas mig att här begagna tillfället att uttala min
tacksamhet ät. alla dem, som beredvilligt stått mig till tjänst med
upplysningar.
• •
#
Efterföljande framställning är i hufvudsak grundad pä de
underrättelser, jag sålunda under min resa insamlat. Emellertid har min
redogörelse blifvit i någon mån utvidgad utöfver den ursprungligen
tilltänkta ramen. Dalsland bär ännu öfver sig en i många afseenden
gammaldags prägel, och för att förklara den efterblifvenhet, som där
på skilda områden gör sig gällande, fann jag snart vikten af en
närmare historisk utredning af ifrågavarande områdes ekonomiska,
speciellt jordbrnksekonomiska utveckling i samband med
befolknings-rörelsen. Af upplysningar, som jag lyckades erhålla angående
ställningar och förhållanden under äldre tider, blef det mig äfven klart,
att vägen till uppdagande af emigrationens rot och upphof först
därigenom var riktigt gifven.
Utom dessa muntliga upplysningar har för denna del af min
berättelse förelegat en del skriftliga källor, främst Älfsborgs
läns landshöfdingeberättelser, tryckta sedan 1818. Flere
värderika meddelanden rörande gamla tiders Dal ha därjämte stått,
mig till buds ur A. Lignells omfattande Beskrifning öfver
grefskapet Dal, I—II, Stockholm 1851—52. En del andra af mig
begagnade källor finnas i det följande pä vederbörliga ställen
omnämnda. — Vidare har kommit till användning åtskilligt af
Emigrationsutredningen mig tillhandahållet statistiskt, särskildt
befolk-ningsstatistiskt material, den grundstomme, hvartill hela min
fram-ställning afser att utgöra en förklarande kommentar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
