Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Fysiskt-geografisk samt befolkniggsstatistisk öfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•i»") EMIGRATIONSUTREDNINGEN. BILAGA VIII. BYGDEUNDERSÖKNINGAR.
Hyr öfver Kroppefjäll färdas landsvägen ned mot Färgelanda i
Val-boäns dalgång. Med växlande vidd, här och hvar utbredande sig
till smärre slättbygder, sträcker sig denna dal, från norr till söder
följande »fjället», genom .Järbo, Högsäters, Färgelanda, Ödeborgs och
Torps socknar. Förnämligast i densamma ha vi att söka häradets
odlade bygd. Västerut växla skogstrakter med odlingsmarker af
större eller mindre utsträckning, till dess närmare landskapsgränsen
de bohuslänska bergen belt ta väldet. — Tvärs öfver häradets södra
del sträcker sig en sänka af flere med hvarandra förbundna sjöar,
som genom Valboån afrinna till hafvet. Området söder om denna
sänka är till största delen en karg skogsbygd.
Kasta vi en blick på den bifogade statistiska tabellen, framgår, att
åkerjorden för hela häradet uppgår till 22-o af landarealen och skogen
till 63’ft hvilka siffror på det bela taget synas representativa äfven
för hvarje särskild socken för sig. Jämför man dessa tal med de
för Sundal, blir skillnaden betydlig, utvisande i sin mån, att Valbo
står betydligt efter som odlingsbygd. Vid jämförelse med bela länet
(resp. tal äro här 18’8 och 6Fa) ligger däremot häradet ej så litet
öfver. Med undantag för ett litet industridistrikt i ödeborgs och
Färgelanda socknar är jordbruket äfven för Valbo den hufvudsakliga
näringskällan.
Jordmånen är långt ifrån ogynnsam. Valbodalen består till
största delen af hvarfvig lera, stundom öfvertäckt af ett mer eller
mindre tjockt lager at’ sand. Flerstädes utmed ån finnas svämlera
och svämsand, aflagringar af en synnerligen bördig jordmån, som
likväl lider af för högt, grundvattenstånd eller till och med, såsom
sommaren 1907, af förstörande öfversvämningar. Äfven väster om Valboån
finnas några bördiga lerområden, särdeles i de lägre delarna af
Henne-landa och Kåggärds socknar.
I huru hög grad jordbruksnäringen för fögderiet i dess helhet
är dominerande och hur ringa olikhet på det bela taget i detta
afseende råder mellan dess skilda delar framgår af följande siffror.
Är 1900 ansågos inom hvarje härad nedanstående andel af
folkmängden hemta sitt uppehälle af:
Sundal. Nordal. Valbo.
Jordbruk cxh boskapsskötsel........ 87 75 % 73’Gl % 80 87 %
Industri................... 475 » 11-43 > 10’82 »
Handel och samfärdsel............. 3-57 > «•«» > >
Allmän tjänst och s. k. frln yrken........ 4 »il » (>-»8 > 617 »
Vid en granskning af de å Tab. 1. sammanställda
folkmängds-uppgifterna framgår, att Sundals fögderi under sistförflutna
århundrade genomgått en utveckling, som ur befolkningsstatistisk synpunkt
kan uppdelas i tre från hvarandra väl afgränsade skeden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
