Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz
- Historisk redogörelse öfver foefolkningsrörelsen i samband med den ekonomiska utvecklingen under 1800-talet
- Tiden för folkökningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sociala ställning i dessa bygder vid tiden omkring 1880, och i hvad
mån stod utflyttningen i samband med dessa förhållanden?»
Svaret ligger i den föregående utvecklingen, och det gäller då
att först närmare skärskåda den tid, som förut benämnts folkökningens
period (1805—1865) för att se till, hvilka ändringar och rubbningar
i befolkningens olika lager denna kraftiga ökning till äfventyrs
medförde och hvilka förutsättningarna voro för densamma.
Tiden för folkökningen.
Det bör till en början ihågkommas, att 1800-talets förra hälft är
det svenska jordbrukets stora omdaningsperiod. Ej blott nya
omskapande metoder inom själfva brukningssättet göra sitt inträde oeh
gifva jordbruksnäringen kvalitativt ett kraftigt, förut oanadt
uppsving. Kent kvantitativt fortgår ett rastlöst röjningsarbete,
hvarigenom nya oarbetade vidder i stor omfattning vinnas för plogen.
Drifkraften och förutsättningen för denna utveckling var 1800-talets
fria jordlagstiftning — jag endast erinrar om enskiftesförfattningarna
från seklets början samt om de senare utfärdade viktiga kungl.
förordningarna om laga skifte samt om hemmansklyfning och
jordafsöndring. Följderna af dessa nya författningar, hvarigenom de
gamla grunderna för jordbesittning undanröjdes och större
möjligheter öppnades för den enskilde jordbrukarens fria företagsamhet,
dröjde ej att visa sig; och en omhvälfningsprocess försiggick i de
jordbrukande delarna af vårt land, som tämligen hastigt medförde
en genomgripande förändring i befolkningens sociala och ekonomiska
villkor.
Det är mot bakgrunden af denna, ofvan blott flyktigt antydda
revolution inom det svenska jordbruket, som vi ha att betrakta den
samtidigt pågående starka folkökningen. Ty i stort sedt är
förklaringsgrunden därmed gifven. Inom vårt undersökningsområde,
Dalhoslätten och Valbodalen, med dess karaktär af utprägladt
jordbruksdistrikt, är utvecklingen i alldeles särskild grad intressant genom
de typiska drag den här företer.
Man kan redan af anförda siffror i Tab. 1 få en föreställning
om jordbruksnäringens kraftiga oeh snabba framsteg i dessa bygder
under ifrågavarande tid. Vid en jämförelse mellan omfattningen af
den odlade jordarealen åren 1805 och 1905 framgår, att denna
tilltagit med högst betydande dimensioner. I Sundals härad upptog den
odlade jorden år 1805 endast 3.7 % af landarealen, år 1905 däremot bela
53.5 %. För Valbo utvisa motsvarande siffror för anförda år den
betydliga ökningen från 2.7 till 22.9 %, samt för Nordal en tillväxt
från 4.1 till 29.7 %. Detta storartade nyodlingsarbete, hvarigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0195.html
