Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Nuvarande jordbruksförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4. SUNDALS, NORD ALS OCH VALBO HÄRADER.
lo
nedharfvades, hvarefter sådden omedelbart vidtog. »Plöjning,
gödsling och sådd, allt sker här på tre dagar», meddelade en
jordbrukare. Ofullständig och otillräcklig trädesberedning svnes vara det
af de gamla missbruken, som längst oeh allmännast hållit sig kvar.
Höstplöjning af trädan är något, som endast sällsynt förekommer;
och den plöjning, som bestås, är alldeles för grund. Mellan
hafre-skördarne sker ofta ingen plöjning alls, utan jorden får nöja sig med
pu nödtorftig harfning. Äfven dikningen är allmänt försummad, och
särskildt på Slättdal, där väl gräfda och uppränsade afloppsleder
äro mer än annorstädes al’ behofvet påkallade, vållas häraf åtskilliga
olägenheter.
» •
•
Den skildring af jordbrukets utvecklingsståndpunkt, som ofvan
lämnats, och som visar, att den omläggning af landthushållningen
från ensidig sädesodling till ladugårdsskötsel, som för det
modernare jordbruket är karaktäristiskt, på Dal visserligen är på väg att
genomföras, ehuru mycket ännu återstår, afser gifvetvis endast att ge
en föreställning om förhållandena sådana de i största allmänhet te
8,g- I hvarje socken fanns alltid någon hemmansägare, större eller
mindre, som kunde uppvisa ett mönstergillt skött jordbruk. Vid
sidan af bondgårdar med förfallna ladugårdar och vanskötta ägor,
kunde man träffa på här och hvar ett enstaka litet mönsterbruk,
med stenbygd ladugård, försedd med cementeradt golf, en gödselstad,
öfvertäckt och med fast botten samt ordnad efter alla konstens
reg-’er- en murad urinbrunn, vanligen också ett litet skjul för
torfströ-stundom äfven för pudrettberedning, samt med väl brukade åkrar,
•’varibland alltid ett mer eller mindre omfattande rotfruktsland.
Sådana jordbruk hörde visserligen till undantagen, ehuru de ej heller
voro alltför få. De bevisa dock, på samma gång som deras tillvaro
är ett talande vittnesbörd om de betydande framsteg, som det
dalslän dska jordbruket i enskilda fall mäktat göra, att
möjlighet linnes till en allmän uppryckning, om god vilja och nödig
omtanke komma till hjälp. Sådana föregångsmän voro hvar i sin
socken väl kända, och deras blomstrande hemmansbruk verka
otvifvelaktigt synnerligen välgörande som sporrande efterdömen.
När man tar i betraktande jordbrukets allmänna tillstånd inom
^fagavarande bygder, måste det äfven medgifvas och tilläggas, för
ftt bilden skall blifva fullständig, att vissa områden finnas, där
Jordbrukets nivå står väsentligt högre än i allmänhet i de öfriga
’lelarna. Sålunda betonades från flera håll, att Brålanda var den
ort på Sundal, där jordbruket jämförelsevis bäst kommit sig fram.
Själfva jordmånen torde här vara bättre än i häradets kringliggande
socknar, men äfven Bralandas centrala belägenhet har i sin män bi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
