Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz
- Hemmansklyfning och arfskiftessedvänjor under senare tid; böndernas ekonomiska ställning
- Industriorter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sundal än i Valbo, då det knappast kan antagas, att dessa
ursprungligen varit mindre i det förra häradet än i det senare.
Af största värde hade varit att erhålla uppgifter angående
inteckningarnas fördelning allt efter hemmanens storlek. Några
upplysningar i detta afseende lämnar emellertid ej den meddelade
statistiken. I stället har här angifvits, hur inteckningarna ställa sig
för i mer eller mindre grad klufna hemman. Att på grund af
sifferresultaten draga några slutsatser med afseende på
hemmansklyfningens inverkan på skuldsättningen torde emellertid ej låta sig göra.
Industriorter.
De få industriella företagen af någon betydenhet inom
förevarande område äro tillfinnandes i Skålleruds socken på Nordal samt
Färgelanda och Ödeborgs socknar i Valbo. Då industrien spelar en
så ytterligt obetydlig roll för södra Dal, att snart sagdt just
frånvaro af all industri är ett karakteristikum för dessa bygder af
afgörande inverkan på hela deras ekonomiska lif, kan det ha sitt
särskilda intresse att en smula skärskåda, i hvad mån de industriella
anläggningarne å nämnda orter gifvit en egenartad prägel åt
därvarande ekonomiska förhållanden och speciellt i hvad mån de haft
betydelse som näringskälla för befolkningen.
Skålleruds socken, som hör till det gamla Dalsländska
bruksområdet, företer i sin ekonomiska utvecklingshistoria väsentligen
andra drag än de öfriga delarne af häradet. Jordbruket har här varit
af jämförelsevis mindre betydelse — åkerjorden uppgår enligt Tab. 1
till endast 15.3 % af landarealen, — och bruksrörelsen torde i forna
tider, så länge järnbruken vid Upperud och Håfreström stodo vid
makt, betydt minst lika mycket för befolkningens uppehälle. Ej blott
brukens egna underlydande - under Upperud, som förr äfven var en
betydande jordbruksdomän, skall ha tjänat ett 30-tal torpare[1] — utan
äfven socknens allmogebefolkning var nämligen i stor utsträckning
sysselsatt med arbete för brukens räkning. De, som hade dragare,
deltogo flitigt i de vidlyftiga tackjärntransporter, som ofta förekommo,
och kolning i skogarne i och för försäljning till bruken var ett
viktigt och allmänt anlitadt näringsfång. Det är naturligt, att under
sådana förhållanden järnbrukens nedläggning på grund af dåliga
konjunkturer och dryga transportkostnader, vid Upperud 1871 och
Håfreström 1872, skulle medföra ett svårt afbrott i hela socknens
näringslif. Äldre personer, som voro med i den gamla tiden, betona
också, att brukskrisen hårdt återverkade på befolkningens
ekonomiska ställning. Nu efteråt äro de dock mindre benägna att
[1] Numera lär endast en dagsverkstorpare finnaa kvar under gården.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0252.html
