Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Den nuvaraude emigrationen; dess orsaker och förlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4. sdndaiis, nordals och valbo härader.
79
tlj"Pt rotailt bos ungdomen, att den vill ba sin egen torfva, och
endast på egen jord vill man nedlägga kraft.» Hos de flesta hägrar
därför tanken, åtminstone vid afresan, att om några år komina
tillbaka och köpa en jordlott. Det. heter alltid, förklarade en bonde,
■själf svensk-amerikan, .att man skall fara till Amerika på fem år».
Efter den tiden anser man si»; ha kunnat samla ihop tillräckligt med
pengar för att återvända hem och bosätta sig på egen grund. Ehuru
detta mål för den stora massan emigranter aldrig blir förverkligadt,
’lå de oftasl af en eller annan anledning komma att för alltid stanna
1 Jet nya landet, är det dock lätt att förstå, huru en tankegång
sådan som den nämnda från början ligger ytterligt nära till hands,
flerfaldiga exempel, tätt inpå knutarne till det egna hemmet,
illustrera på det tydligaste för den uppväxande ungdomen, huru det kan
gå för en person, som varit i Amerika och förstått att ihärdigt
arbeta och spara ihop pengar. Blott för en <8—10 år sedan for kanske
son i granngården burt med tomma händer, och nu sitter han
välbärgad pä egen gärd i hemsocknen, som ban inköpt för medförda
Amerikapengar. Det är klart att dylika exempel mana till
efter-biljd. för en bondson, i all synnerhet då syskonen äro många, är
utsikten att hemma slå sig fram till en tryggad ställning ej
synnerligen stor, och det är ofta nog med föräldrarnes samtycke och
gillande, som ban drager ut för att fresta lyckan i det främmande
landet. Utvandring till Amerika har sälunda blifvit snart sagdt
den normala utvägen för en hvar ung man och kvinna, som är
färdig att börja tjäna sitt bröd pä egen hand.1
Bland själfva hemmansägarne förekommer det, som naturligt är,
mera sällan än förr, att de öfvergifva hemmet. Enligt uppgifter
trän flera hall är det dock vanligare än man skulle kunna tro, att
de ännu företaga längre eller kortare färder till Amerika.2 Hvad
särskildt, beträffar svensk-amerikanerna, ansfes det nära nog som en
regel, att de nägon tid efter hemkomsten göra en andra tur pa några
är. En meddelare skildrar på följande sätt, hur det går till, när
svensk-amerikanerna återvända för att bosätta sig i hembygden,
komma vanligen med en förtjänst af 3- 4,000 kr. Sä köpa de
1 Anmärkas bör emellertid, att utflyttning till annan inriken ort under senare
’"l betydligt tilltagit, hvilket visar, att .Sverige alltmer börjat. vinna pl Amerika i
»"nkurrcMseii om dessa bygders befolkning. Under det att inrikes och utrikes
oin-’’MtningHtalon för lSSO-talet utvisa en hög differens ido äro resp. 4 2 och 18-8),
&To de för 18’JO-talet, mera jämställda, resp. —7’0 och — il l (jfr Tab. 4)
Hvttd beträffar emigrationen till -\orgi. som förr var synnerligen liflig
särskildt ha de norska »lerverken (tegelbraken) slukat ofantligt mycket folk fr&n Hal
bar denna süirkt aftagit och efter 1905 nära nog alldeles afstannat. 1 ett par stugor.
s’"i> jag besökte, (lek jag dock höra, utt mannen var i Norge på sommararbete, och i
c" "’b annan socken funnos ännn kvar arbetslag, som säsongvis gingo till Norge,
-ingående emigrationen till Norge frän Dal kan i öfrigt hänvisas till biskop Eklunds
"’förliga artiklar i Iràgan i Nya Sverige. Arg. 190K
’ Härom närmare längre fram ä s. 94.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
