Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Den nuvaraude emigrationen; dess orsaker och förlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4. sdndaiis, nordals och valbo härader.
83
borg, voro hemma; en syster oeh tre bröder i Amerika. Själf var nu K., som
långe, baft Amerikafeber, starkt betänkt på att fara, elniru lian
utomordentligt väl behöfdes hemma. Gården ämnade han utarrendera.
H., rik hemmason. For till Amerika för att »pröfva lifvet» där.
Återvände efter ett halft är, emedan han fann arbetet i Amerika för hardt.
Anförda exempel, hämtade frän skilda håll, torde vara
tillräck-liga för att bekräfta oeh understryka ett svar, som jag i en soeken
erhöll pä förfrågan efter, hvilka som nu för tiden resa till Amerika:
>Häri frän fara alla, fattiga som rika.» Det är mindre att undra
öfver, att drängar och pigor begagna sig af de stora möjligheter till
förtjänst, sora Amerika erbjuder och hvarpå de allt ifrån sin
uppväxt haft rika exempel för ögonen; ej heller är det ägnadt att väcka
förvåning, att den öfvertaliga ungdomen i mindre bemedlade hein
tar sin tillflykt till det stora arbetsfältet i Västern. Ofta sker det,
ju äfven till verklig båtnad både för dera själfva och deras
hemmavarande anförvandter. Märkligare synes det vara, att söner och
döttrar på välbärgade bondhemman i sä pass stor utsträckning emigrera,
som verkligen är fallet, ehuru de säkerligen i de flesta fall skulle
ta full sysselsättning med arbete hemma. Af 27 emigranter i en
socken år 1906, upplyste mig därvarande pastor, att 15 à 16 vore
hemmasöner från relativt burgna bondehem, och att de alla väl hade
behöfts hemma. Det har gått därhän, att det ingalunda är ovanligt,
att bönderna på gamla dagar bli tvungna atf arrendera ut sina
går-dar, da de ej längre förmå att sköta dem och barnen äro ovilliga
att vända hera från Amerika. På en gård, berättades det, satt en
änkli ng ensam, välbärgad och med jorden fri från skuld. Flere barn
funnos i Amerika, men ingen ville komma hera och öfverta
jordbruket. Gården skulle nu säljas, hvartill äfven barnen gifvit sitt
samtycke. Samma förhållande ägde rum på en annan gård, där alla sex
barnen voro borta, två söner och tre flickor i Amerika och en son i
Göteborg. Då fadern ej längre ensam förmådde hålla gärden vid
makt, såg ban sig nödsakad sälja den till oskylda. Det förhåller
Sig bokstafligen pä mångfaldiga ställen så, som en gammal
bondhustru, hvars yngste son just stod i begrepp att fara till Amerika,
med ett visst beklagande betygade: »Det finnes nu bara vi slitne
Rubbar och gummor kvar». Därför var det också snarare som en
bekräftelse på hvad man hade goda skäl att vänta sig, sora jag på en
°rt mottog den i grunden föga öfverraskande upplysningen, att »här
finns det inte mer något folk som kan emigrera».
En omständighet, sora i ej ringa mån bidrar att förklara den
•uer eller mindre öppet uttalade välvilja, med hvilken befolkningen
alltjämt betraktar emigrationen, är det tillskott i kontanter, som
årligen inströmmar frän Amerika. Såsom framgår af förut meddelade
exempel, kunna de summor, som sålunda komma en familj till godo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
