Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Den nuvaraude emigrationen; dess orsaker och förlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•S8 EMIGRATIONS!; TREDNIXGEN. BILAGA Vilt. BlGDEüNDERSÖKNINGAK.
falla mer eller mindre skarpa, men uppfattningen var tämligen
undantagslöst konstant: att »värnplikten är den värsta pläga för
böndernas. För att bestyrka sin mening drogo unga oeh gamla
beredvilligt fram alla historier, som voro i omlopp om det dåliga
behandlingssätt, som ynglingar från deras socken varit utsatta för
pä lägerplatsen, den usla och otillräckliga maten, oförrätter från
befälets sida, grofva felgrepp af den militära sjukvården in. m.
Mer äti själfva behandlingen var dock tjänstgöringstidens längd,
hvars ytterligare utsträckning man med bäfvan motsåg, föremal för
det allmänna missnöjet. Den uppoffring, som dalbonden gör, när
ban fiir en bel sommar nödgas undvara sin kanske ende arbetsföre
medhjälpare, måste också kännas synnerligen påkostande. Han blir
oftast alldeles strandsatt, då folk ej står att skaffa på annat håll.
Och då hela exercistiden för hans uppfattningssätt framstår som
skäligen ändamålslös, kan man förstå hans tankegång, när han ger
efter och låter sin son, soin nalkas beväringsåldern, hellre fara
till Amerika än exercera.
Resonnemanget är kortsynt, men icke desto mindre
karakteristiskt för bonden at’ genomsnittstypen. Äfven frän den
synpunkten är det kortsynt, att en ung man, som rest ut före
fullgörandet af värnplikten, är så godt soin absolut förhindrad att
återvända och bosätta sig i hembygden. Kommer han tillbaka, är
ban nämligen tvungen att åter fara efter någon tid, såvida ban vill
undvika att bli tagen och förd till lägerplatsen. Detta förhållande
får anses i hög grad beklagligt, då många dalbor i Amerika, enligt
hvad som flerstädes upplystes mig, intet hellre önska än komma
hem och köpa sig en gärd, men afhallas från att utföra deuna sin
tanke af fruktan för exercisen. För att förebygga dylika
eventualiteter händer det därför ej sällan att föräldrar, som äro mera måna
om sina söners framtid, styra om, att dessa undangjort sin exercis,
innan de emigrera. I>e flesta äro dock icke så förtänksamma. Äfven
om åtskilligt far afskrifvas som öfverdrifvet af hvad jag fick höra
om värnpliktens inverkan på utvandringen, återstår tillräckligt för
att gifva ett bestämdt intryck af, att denna verkligen måste
betraktas som en åtminstone starkt bidragande orsak.
Ej blott ett flertal uttalanden af vederhäftigt och erfaret folk gingo
bestämdt i den riktningen; flere exempel, soin jag antingen hörde
omtalas eller själf närmare gjorde bekantskap med, tjänade att, på det
tydligaste bekräfta livad man sade. 1 stora och förmögna bondgårdar kunde
man få höra att sönerna rest till Amerika för exercisens skull. På ett
ställe, där ägaren ej kunde finna ord nog starka att, utdöma
värnplikten, hade sonen just hunnit beväringsåldern och var följande ar
skyldig att, exercera. Emellertid var det hans afsikt att, i stället
utvandra, och fadern gillade hans beslut, då det alltid var bättre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
