Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Den nuvaraude emigrationen; dess orsaker och förlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 EMIGRATIONSUTREDNINGEN*. BILAGA VIII. BYoDEUNDERSÖKNINGAR.
omöjligheten att industrialisera dem här hemma eller annars vid
sidan af jordbruket erbjuda dem tillfällen till förtjänst.1
Våra dagars emigration är hufvudsakligen en
hemmansägareklassens emigration. Äfven denna klass synes pä god väg att försvinna,
och det är uppenbart, att den yttersta fara är för handen, att hela
detta område inom en ej alltför aflägsen tid skall bli fullständigt öde,
om affblkningen utan återvändo fortskrider som hittills. Man har skäl
att fråga sig inför en dylik situation, om ej några möjligheter finnas
att förhindra eller åtminstone i någon män förminska utvandringens
framfart i dessa bygder. Svaret är ej lätt gifvet. Historiskt sedt har
hela emigrationsfrågan genomgått en omvandlingsprocess, som bidragit
att i dess nuvarande läge göra den vida mera komplicerad än förr.
Hvilken betydande roll de rent psykologiska momenten numera spela, är pä
det otvetydigaste sätt af alla erfarenheter bestyrkt, och man kunde
nästan känna sig böjd för att tro, i synnerhet när man betänker alla de fall
af en till synes alldeles »omotiverad» emigration, som förekomma, att
det verkligen förhäller sig så som en af mina sagesman yttrade, att
»det är omöjligt att söka hindra folk som fått Amerikafeber i
kroppen».
Häremot kan anmärkas, att detta väl i grunden ej heller vore
meningen. Snarare skulle det gälla att söka förekomma sjukdomen, så
att. denna ej längre kunde finna lämplig jordmån för sin spridning.
Hvad därvid bör göras är åter en annan fråga. Man kunde
med landshöfdingen i Älfsborgs län svara: »Det enda verksamma
medlet mot emigrationen är att hit öfverflytta Amerika: det som
på alla områden af lifvet utgör dess storhet: dess näringslif», och
det synes själffallet, om detta lyckades, att Amerikafebern borde
upphöra.2 Det återstår emellertid alltjämt den frågan, hur detta
1 Som iörot påpekats, gick i stället den folkström, som ej hamnade i Amerika,
till den norska industrien, där det erbjöds god tillgäng pä arbete. Ehuru det
numera för don dalsländska befolkningen blifvit alltmer klart, att den svenska industrien
iir lika god arbetskälla som den norska, är doek detta ur nationell synpunkt, glädjande
faktum tör tlessa bygders vidkommande en skäligen klen tröst (jfr s. 79 not 1).
a Landsh.-berått. 1880. Anmärkningsvärd är den vakna blick för emigrationens
vådor redan na pH ott sä jämförelsevis tidigt Stadium af dentmtumit, hvarom denna
berättelse vittnar. Kontrasten är stor i jämförelse med tonen i landshöfdingen»
berättelse ott àrtiondo senare, och di hade dock utvandringen nätt sin högsta omfattning
•"•Ii fullt, tydligt hunnit visa sinn verkningar. Den nye landshöfdingens uttalande 1
frftgan il890) förtjänar sä mycket hellre hiir att citeras, som det utmärkt illustrerar
myndigheternas blindhet och brist pä omdöme under en tid, dä behof lif åtgärders
vidtagande redan förelågo af minst lika trängande beskaffenhet som i våra dagar, och
■ bl utsikterna att med framgång uträtta något måhända voro större iiu nu, då dol nära
nog synes vara för sent. Efter ett medgifvande, att »utvandringen för sådana orter,
ilär den tagit, större utsträckning kan medföra olägenhet» — hiir pekas särskildt p&
l)al — heter det: »Någon fara för länet, eller landet i dess helhet tordo utvandringen
■lof k icke medföra, hvarför det icke synes behöfligt eller ens rådligt (I) att några
åtgärder |iir dess hämmande eller förhindrande vidtagas.» — Det är intressant att här. så
sent som pä 1890-talet, ännn klart och tydligt höra den omisskännliga återklangcn at
-amma gammallilieralisra, som vi känna igen frän 1830-talets länskominitturades
diskussioner (jfr s. 24) och som vi kunnat följa i den utveckling, som slutligen ledde till
dessa bygders sorgliga förödelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
