Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VÄNE, FLUNDRE, BJÄRKE OCH ALE HÄRADER af Ruben Mattson - Naturbeskaffenhet och näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5. VÄNE, FI.UNDRB, BJARKE OCH ALE HÄRADER.
9
Vid 1860-talets början torde sålunda Älfsborgs län mångenstädes
hafva varit öfverbefolkadt. De bifogade tabellerna visa, att detta
kan hafva varit fallet äfven i de trakter, hvarom här är fråga.
Särskildt i Ale härad hade under vissa tider befolkningens tillväxt skett
mycket raskt, och det berättas t. ex. från Skepplanda socken, att
särskild sockenstämma hållits om de åtgärder, som borde vidtagas i
anledning af den oroväckande folkökningen. I Väne härad var
särskildt Väne-Asaka socken sätet för en talrik obesuten befolkning.
På den s. k. Åsaka hed och annorstädes i socknen funnos då en
mängd torp och backstugor, som nu försvunnit. Åsaka hade pä den
tiden namn om sig att vara en ovanligt fattig socken, och
grannsocknarna utsattes ofta för tiggeri därifrån.
Väne, Flundre och Ale härader hafva länge varit väl lottade
med kommunikationer, då Bergslagsbanan går igenom dem alla och
Göta älf med Trollhätte kanal genomlöper Väne härad samt utgör
gräns för Flundre och Ale. Genom dessa goda kommunikationer
hafva dessa tre härader haft goda utvecklingsmöjligheter. Fallen
i Göta älf eller dess bifloder ha här också gifvit upphof till en
liflig industri i Trollhättan, Lilla Edet, Sjuntorp, Alafors o. s. v.
Dessa industriplatsers utveckling har i sin tur påverkat jordbruket
genom att öka afsättningen för dess produkter. Enligt 1900 års
folkräkning är industrien t. o. m. hufvudnäringen inom Väne härad.
Bjärke härad åter liar ända till de senare åren saknat järnväg,
och några förutsättningar för industri hafva här icke funnits. Sedan
Västergötland-Göteborgs järnväg öppnats år 1900, hafva
jordbrukarna äfven i detta härad fått lätt att afsätta sina produkter, och
häradet har börjat tillväxa i välstånd.
Folkmänydssijfrorna för de sista 40 åren visa, att folkmängden
i Väne och Flundre härader varit stadd i oafbruten tillväxt, medan den
minskats i Bjärke och Ale härader. T det sistnämnda har
folkminskningen upphört efter 1880-talet; men folkökningen är fortfarande
mycket svag. En undersökning af siffrorna för de olika socknarna
visar, att det blott är trakterna kring industriella anläggningar,
som erhållit afsevärd tillväxt. Väne härads utveckling betingas
sålunda till största delen af folkökningen inom Trollhättan och dess i
grannsocknarna belägna förstäder. Hvilken inverkan Trollhättan haft
t. ex. på Vassända-Naglums socken visas däraf, att folkökningen där
började först pä 1890-talet, sedan anläggningen af »Kung Oskars bro>
möjliggjort Trollhättearbetarnas bosättning a Göta älfs vänstra sida.
i Strömslund. Gärdhems socken har fått sin folkmängd ökad genom
uppkomsten af Skoftebyns arbetaresamhälle vid gränsen till
Trollhättan. Alla öfriga socknar med sedan 1865 ökad folkmängd i de fyra
häraderna: Västra Tunhem, Fors. Fuxerna. Xödinge, Tunge och Starr
kärr äro äfven industrisocknar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
