- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VIII : Bygdeundersökningar /
5:21

(1908-1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin, Gerhard Magnusson, Ruben Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VÄNE, FLUNDRE, BJÄRKE OCH ALE HÄRADER af Ruben Mattson - Jordbruksförhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5. VÄNE, FI.UNDRB, BJARKE OCH ALE HÄRADER.

21

Sverige. De insända summorna torde också betyda icke så liten
lindring i kommunernas fattigvårdsutgifter. T Trollhättan uppgafs
rent af, att fattigvårdsstyrelsen där brukar årligen få ersättning
från Amerika för vissa af fattigvården underhållna personer.

Bristen på arbetsfolk var, såsom sagdt, den svårighet för
jordbruket, som öfverallt framhölls. Äfven andra orsaker till att
jordbruket ännu ej kommit så långt, som det borde, kunna dock angifvas.
Rotfruktsodlingens betydelse har ännu ej gått in i det allmänna
medvetandet. På vissa ställen, t. ex. i Gärdhem, hade denna odling
åter öfvergifvits, och det uppgafs, med hänsyn till svårigheten att
få arbetsfolk, vara fördelaktigare att köpa kraftfoder. Vissa af
herrgårdarna gå dock före med godt exempel; intresset för
rotfruktsodling var också mångenstädes (t. ex. i Upphärad) mycket
stort.

Vidare är det otvifvelaktigt, att jordbruket saknar kapital.
Tillfälle till billiga lån skulle utan tvifvel bidraga till jordbrukets
höjande. Sedan befolkningen nu fått vana vid bankaffärer och
lärt sig inse penningens värde, finnes ingen anledning att tro, att
de penningar, som skulle fås genom de nya länen, skulle förslösas
utan att användas till jordbrukets bästa. Allmogens åsikter om
kreditförhållandena voro dock i allmänhet, att ytterligare
länetillfällen ej behöfdes.

Möjligheten att få hypotekslån ansågs också hafva höjt
jordpriserna i onödan. »När det gick att få hypotekslån för en gård förut
värd 5,000 kr., betaltes för densamma 10,000 kr. Arfvingarna fingo
därigenom 1,000 kr. mer hvar och en, men dessa pengar voro snart
förstörda.» Hypotekslån funnos på de flesta gårdar i bela, området.
-Mot villkoren hade man intet att anmärka. Någon gång framhöllos
de stora kostnaderna för anskaffande af de för låns erhållande nödiga
»papperen». Det ifrågasattes t. ex., om icke fastigheternas värdering
kunde göras billigare än nu, t. ex. genom att låta ett intyg angående
fastighetens värde, utfärdadt af kommunalnämnden, äga tillräckligt
vitsord.

Jordbrukets utveckling motverkas äfven af den brist på solidaritet,
som råder mellan jordbrukarne, särskildt mellan herrgårdsägarna
och hemmansbrukarna. Försök att höja mjölkpriserna i en trakt
hade t. ex. af detta skäl misslyckats. Och samma skäl hade medfört,
att förslaget om bildande af lokalföreningar i Västra Sveriges
Landt-mäns centralförbund flerstädes ej slagit väl ut. I Bjärke härad
hade emellertid en »lei kooperativa företag startats af jordbrukare.
Kontrollföreningar funnos äfven på flera ställen i de öfriga häraderna.

Jordstyekningen bar i bela området afstannat till följd af
proceduren vid arlskiften. Antalet i mantal satta hemmansdelar är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free