Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- ÖLAND af Helge Nelson
- Emigration och befolkningsrörelse
- Yttre konturer
- Ölands samhällsklasser och näringslif
- Ölänningens karaktär och lynne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
saknas ej heller anledning att misstänka, att det ingifte, som existerar
i en del socknar, haft sitt inflytande på den låga födelsesiffran.
Den stora affolkning ön undergått är desto kännbarare, som den
trätiat de arbetsdugligaste åldersklasserna. Barn, gubbar och
gummor utgöra ett oproportionerligt stort antal, och endast ’-/» af öns
befolkning utgöras af män oeh kvinnor i åldern 15—50 är (Tabell
8). Ej underligt att bristen på arbetskrafter är stor!
Ölands samhällsklasser och näringslif.
Ölänningens karaktär och lynne.
För den som tror djupt pä naturens inverkan på människan,
hennes lynne och andliga odling, skulle säkert den öländska
befolkningen vara ett tacksamt studiefält. Det är som om det folk, som
plöjer och odlar Ölands jord. fatt en god portion af oryslnst och
rörlighet från hafvet rundt om och de ständigt blåsande vindarna.
Öfverallt. i Sverige skall man få leta för att tinna lifligheten, det sorglöst
glada humöret sä sätta prägel pä folklynnet som just här. Det är
ölänningens kanske mest sympatiska drag. Hans sinne för humor
är nppodladt; ban är snarfyndig, har ofta lätt att uttrycka sig, och
hans humor är icke utan en viss udd.
Hans själfständighet har sin grund i månghundraårigt umgänge
ined likar — ingen har stått öfver honom, ty herremän och
herrgårdar ha varit tunnsådda pa Öland. Det har alltid varit ett land
af bönder. Med denna själfständighet är ej så liten misstänksamhet
förenad; hans kritik öfver sina sockenbor kan ofta vara skarp nog,
och synvidden sträcker sig allt tör ofta blott öfver byalagen. Vill en by
anlägga ett mejeri, är den andra emot det; vill någon duktig bonde
sätta sig i spetsen för ett kooperativt företag af hvad slag som helst,
är själfkänslan allt som oftast framme hos en annan, och det nya
företaget har cn säker motståndare. Liksom den öländske bonden
förr ville hvar och en ha sin väderkvarn, sä att han själf kunde
mala sin säd utan sammnnhlandning med grannens, så vill ban helst
sköta sig själf och sin gård äfven nu, utan att bekymra sig om
näringens framåtskridande i allmänhet. Det är en själfständighetens
aivigsida. som ölänningarna allmänt klaga öfver och ha ögonen öppna
lör — men först pa allra sista tiden börjat motarbeta. Tyvärr har
denna misstänksamhet och oförmåga till sammanslutning firat, sina
största triumfer, då det gällt rent öländska företag. Man har ej sä
lä gånger lagt ned betydande kapital i iårtygsbolag och företag,
drifna af fastlänningar — nästan lika ofta med följande förlust;
när det gällt öländska företag, ha de mötts af misstroende och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0359.html
