Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Ölands samhällsklasser och näringslif - Ladugårdsskötsel ooh rnejerihandtering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. ÖLANl). LADUüÅRDSSKÖTSEI, OCH ME JERI HA NDTERINO.
55
mjölkhushållningen och jordbruket, hvilket delvis förklarar
ladu-gårdsskötselns laga ståndpunkt, Remontuppfödningen är i någon
man hasard: godkännes ej hästen som remont, måste ägaren ofta sälja
den med liten eller ingen vinst. Flere framstående jordbrukare ha
uttalat som sin åsikt, att remontuppfödningen borde ersättas med
afveln af kallblodiga hästar och svinskötsel, hvilken senare är
försummad. A andra sidan ha remontcrna sina entusiastiska
förespråkare: sde föra pengar till jordbruket».
Vill man söka fä en bild af ett öländskt jordbruk sådant det
drifves utom mejeriernas verkningsområde, är lämpligast att ta ett
konkret exempel. En gärd pä mellersta Öland, på öfver 100 tid, —
visserligen ej bland de bättre skötta, men ej heller bland dc allra sämsta,
vinterfoder omkring 15 kor, fi—6 stutar, 2 par oxar och ;> hästar, hvaraf
’ nppfödes till remont. Djuren skötas under vintern utan vare sig
dräng eller piga. En baokstusittare sköter ensam djuren, både
utfodring och renhållning, oeh fick vintern 1906 50 öre om dagen jämte
maten. Mjöl k ningen skötes af döttrarna i huset. Djuren fodras
uteslutande med halm och hö, det senare i ringa mängd, således
endast underhållsfoder. Kraftfoder få djuren blott efter kalfning,
och då i rätt små mängder i form af slösäd, hafre och korngröpe.
I’a grund af att alla korna skulle kalfva pä våren, öfversteg ej
nijölkafkastningen för hela kobesättningen vid jultiden 10 liter pr dag.
Drängar oeh pigor antagas på våren, och utgjorde arbetsstyrkan,
sommaren 1907, 3 drängar, 1 piga och understundom extra folk;
jordbruket skötes efter samma principer, som förut ha omnämnts.
Jordbruket på detta hemman ger en bild af det sämre öländska.
Till en stor åkervidd svarar en klen ladugård, med stutar och
re-monter som uppfödas för försäljning. Korna ställda på vårkalfning,
dåligt födda samt svaga mjölkkor. Under vintern skötes allt med
minsta möjliga hjälp; endast för sommaren antagas pigor och drängar.
Som af det föregående redan har framgått, har föreninijsväscndct
ej fått någon större omfattning på ön. Äfven här bar man dock
gläd jen att konstatera det nyvaknade intresset under 1900 talet. Här
som pä andra områden har okunnighet om samarbetets nytta samt inre
misstroende hindrat sammanslutningeu. »Landtbrukarna ha intet
förtroende för hvarandra, men mycket stort förtroende för handlarna-,
yttrade en gäng en öländsk landtbrukare på tal om. hvarför
inköps-föreningarna för landtmannaprodukter hade så ringa anslutning på
ön. Den, som satt i gäng ett dylikt föreningsväsende för gemensamt,
bästa, har ofta nog liten glädje däraf; det snuddar vid honom allt
för lätt misstanken att han har personlig vinning af företaget.
Socknarna äro ofta för små för att själfva kunna bilda en
mejeriförening eller sammanslutning af annat slag, och det har gång på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
