Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- ÖLAND af Helge Nelson
- Ölands samhällsklasser och näringslif
- Handtverkarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Handtverkarne.
Handtverkarens ställning på ön är mycket svår. Han har ofta
liksom jordbrukaren sin egentliga arbetstid under sommaren, under
hvilken han måste tjäna in något öfver behofvet iör att kunna föda
sig och sin familj under den kalla årstiden. De flesta yrkesidkare,
såsom smeder, skräddare och skomakare, ha dock jämn sysselsättning
året om.
Mänga samverkande orsaker bidraga till att den öländska
handtverkaren i allmänhet för en rätt blygsam tillvaro.
Först och främst finnas ju inga större industriella platser pä
Öland, utan handtverkaren är sä godt som hänvisad till bönderna.
Genom att dessa under sina affärsresor till fastlandet, speciellt
Kalmar, göra sina uppköp äfven af skodon oeh kläder, lida speciellt
skräddare och skomakare af konkurrensen från staden.
Kanske i regel arbetar handtverkaren hos bonden mot en viss
daglön, jämte kost, om också många yrkesidkare mestadels utföra
arbetet hemma pä sin verkstad. Aflöningen är högst om sommaren
och lägre om vintern, men når endast undantagsvis öfver 2 kr. och i
allmänhet ej detta belopp. Den högre sommarlönen har delvis sin
grund i en större efterfrågan pä handtverkare (snickare, malare,
murare) sommartiden, då en bel del byggnadsarbeten och reparationer
utföras bättro än under vintern. Då handtverkaren ofta också är
jordbrukare, hvadan hans tid är strängt upptagen sommartiden, kan
han äfven därför betinga sig högre aflöning under denna del af
året. Den synes vara något lägre pä norra Öland1 än i öfriga
delar af ön. Ackordsarbete förekommer endast undantagsvis, hvilket
gör att den duglige handtverkaren ej kommer till sin rätt. En
verkligt duktig yrkesidkare med dubbel arbetsförmåga och skicklighet i
förhållande till en sämre kan enligt samfällda uppgifter ej betinga sig
nämnvärdt liögre dagspenning för sitt vida bättre arbete. Det är
en illustration till sparsamhetens afvigsida hos vår hedervärda
bondekår. I mer än ett fall har detta förhållande ledt till emigration.
Denna bristande förståelse för ett verkligt godt arbete har
återigen fört med sig, att inånga handtverkare fuska i yrket, äro ej
utlärda utan slå sig ned efter ett eller ett par års lärotid som egna.
Konkurrensen från dessa håller prisen nere, medan däremot
yrkes-idkarne ej lida något väsentligt intrång genom böndernas egna små
försök i yrket. Ölänningen har ej heller någon allmänt utpräglad
fallenhet för något visst handtverk, om man undantager träslöjd.
Något öfverflöd pa handtverkare och yrkesmän finnes ej. Som
ett belt betraktadt kan behofvet sägas nätt och jämnt vara fylldt.
1 Fiir en snickare exempelvis kr. 1 2ß—1’50 pr dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0390.html
