Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- ÖLAND af Helge Nelson
- Ölands samhällsklasser och näringslif
- Industri och industriarbetare
- Fiske, sjöfart och skogsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan liksom cementindustrien ytterligare uppdrifvas betydligt; för
den förra fàr man doek räkna med den allt skarpare konkurrensen
af konstgjord sten, som ersätter den naturliga.
I sin helhet torde man ej fä ställa allt för stora förhoppningar
pä den ytterligare utvecklingen af Olands industri inom närmaste
framtid. Emigrationens hämmande måste hufvudsakligen byggas pä
andra faktorer.
Fiske, sjöfart och skogsbruk.
Man väntar sig att fisket skulle spela en stor roll i den
haf-omflutna öns ekonomiska lif, men så är ej förhållandet. Fisket
bedrifves nästan enbart som husbehofsfiske — »för att få lit’ sjösofvel
bir vintern», som ölänningen säger. Det har förut framhållits, hur
detta fiske förr var af större betydelse än det är nu, då bonden ej
längre har tid till detsamma. Det har också sä godt som upphört
på mellersta Ölands västkust. På östkusten samt i öns nordligaste
och sydligaste socknar spelar det ännu någon roll för strandägande
bönder. Yrkesfiskare äro blott fattiga backstugusittare eller f. d.
sjömän, en å två i hvar socken, som ofta bo långt från sjön, blott
äga en mindre båt, liten och dålig redskap och fiska af nåder i
böndernas fiskevatten.
Ålfisket är det mest gifvande oeh är i en och annan socken, såsom
Böda, Löt och Gräsgård, af rätt beaktansvärd vikt. För öfrigt ger
strandfisket gädda, sik, aborre, lax och laxöring.
Något storfiske bedrifver cj ölänningen, ehuru smålänningar och
blekingar fiska pä grunden norr och söder om hans ö, och särskildt
den stora undervattensbankcn frän Ölands södra udde till Gottland
skulle ge goda fiskeplatser. Storsjöfisket kunde i betydliga
mängder lämna sill (strömming), torsk, flundra och lax.
För ett uppdrifvande af storsjöfisket, som enligt fäckmannaàsikt
skulle gifva god afkastning, fordras emellertid stora motorbåtar med
4—5 mans besättning och behöflig redskap. Men det saknas ännu
armar på Öland härför, och de, som eventuellt vore hågade aff; slå
8ig på ett dylikt fiske, ha svårt att få den behöfliga borgen för
inköp af båt. och redskap.
För närmaste framtid skulle därför ansträngningarna att drifva
upp fisket främst vara riktade på stramt fisket, som kan gifva
betydligt större afkastning än nu är fallet. Särskildt gäller detta om
ålfisket, som redan nu ger mänga bönder och fiskare en inkomst af c:a
500 kr. om året, men som kunde gifva tusentals.
Af yttersta vikt är emellertid, att afsättningsförhållandena
ordnas. Större delen af den fisk, som fångas, afsattes på ön. Ett
mindre parti sändes till Oskarshamn och Kalmar, men den stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0393.html
