Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Den nuvarande emigrationen, dess orsaker och botemedel - Emigrationens folkpsykologiska och allmänna orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 K M t r, HA T r O X S U T R E D NIN O K N. BILAGA VIII. BrGDEUNDERSÖKNINGAR.
deras ögon emigrationen är något godt och intet ondt, om blott den
utvandrade vänder åter till sin ö, ja om endast han i sitt nya
hemland kan skaffa sig en bättre ställning än i det gamla.
Di ana, uppfattning har blifvit ölänningens -i gemen, oeh den näres
af den lifliga förbindelsen med Amerika, af hela den andliga atmosfär
han växer Li|t|t i. I huru många öländska hein äro ej de amerikanska
föremålen, frän hänglampan i taket till de välkända amerikakorten
af barn och släkt, det bästa och käraste i hela möblemanget. Från
Amerika kommer dollar efter dollar, som flerdubblas i svenskt mynt.
Sä en vacker dag kommer bror eller syster hem, klädd som
herrekarl eller i gentil klädning med svajig hatt. Pä det besöket har
sannerligen ej Amerika förlorat i anseende. Och när ban eller hon, efter
någon månads vistelse i lugn och ro hemma, beger sig åter, är
kanske oftast ett af de yngre syskonen, någon släkting eller bekant med
pa. färden.
Frän Amerika kommer bref på bref till släkt ocb vänner hemma
med uppmaning att komma dit ut, ty det är goda tider. I vissa fall
kan det vara en farmare, som behöfver hjälp vid jordbruket, någon
själfständig arbetsgifvare eller förman som bland sina landsmän och
släktingar söker lämpligt arbetsfolk, i de flesta är det kanske blott
meddelandet, att här finns plats vid det eller det verket, där den
skrifvande själf arbetar.
I>et är således svensk-amerikanarna hemma och borta som själfva
äro de största cmigrantvärfvarna, omedvetet eller medvetet. Det är
de mänga vännerna i Amerika, den öländska kolonien därute, som
ger löftet om den stora arbetsfört jänsten midt bland fränder och
släktingar — precis som hemma på Öland — endast med bra mycket
mera lysande ekonomiska utsikter.
* *
«
Och det är en tacksam jordmån, i hvilken alla dessa /rön sås
nt. Född med fantasi oeh öro i sin själ, på en liten ö som har
allt, för ringa resurser att motsvara hans längtan efter omväxling i
arbetet, vill ölänningen ut oeh se sig om i världen. Hela pojkens
eller flickans uppfostran gör dem predestinerade till emigranter. De
ma växa upp i knappa omständigheter eller i bärgade: oftast supa
de in föreställningen om hur litet och smått allting är pä Öland i
förhallande till Amerika, och hur svårt det är att slå sig fram
härhemma. Amerika blir ett mytens och sagans land, med hvilket intet
finnes att jämföra hemma.
Oeh hvad fa barnen som motvikt till dessa eggande
föreställningar i allmän kunskap, i kännedom om deras eget land? Huru
riktas de in pä sitt kommande, kall i lifvet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
