Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - INLEDNING.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
orsakerna till denna skillnad hänvisas till skildringen i det följande
af dessa landskap. Såsom där närmare utredes, är sillfisket
synnerligen växlande och orsaken till dess periodicitet. uppgifves vara
oregelbundenheter i hafsströmmarnas rörelser. I slutet af år 1911
ha offentliggjorts undersökningar, som synas visa, att dessa rörelser
äro ett slags tidvatten i hafsvattnets djupare delar och alltså en
yttring af månens attraherande kraft.
Östersjöfisket synes vara hufvudsakligen beroende af kustens
utbildning; där denna är svag och alltså inga naturliga hamnar
finnas, t. ex. stora sträckor af Kristianstads läns kust, är fisket
obetydligt, men där skärgård är rikt utbildad, t. ex. norra delen
af Kalmar län samt Ångermanland, är fisket af långt större
betydelse.
Få länder torde ha större naturliga förutsättningar för sjöfart
än Sverige. Visserligen äro våra floder på grund af terrängens
ojämnheter fyllda af forsar och därigenom oftast icke segelbara,
men en ersättning härutinnan bilda våra stora insjöar, hvilka ju
dessutom genom kanaler, som i Sverige började anläggas tidigare
än i de flesta andra länder, satts i förbindelse med hvarandra eller
med hafvet. Sveriges mark är, som bekant, tack vare inlandsisens
inverkan, så godt som öfverallt småkuperad, och där ett land med
sådan terräng bildar kust, uppstår naturligtvis skärgård. Tack
vare denna äger vårt land utefter största delen af sina kuster
rikedom på hamnar och på skyddade farleder mellan dessa hamnar. En
annan fördel för sjöfarten ligger däri att tidvattnet, som vållar
olägenhet i så många andra länders hamnar, knappast gör sig
märkbart vid våra kuster. Åtskilliga norrländska hamnar lida
emellertid af den uppgrundning, som landhöjningen och älfvarnas
sedimentafsättning i förening åstadkomma, och upprepade gånger
ha de måst flyttas längre ut mot hafvet. Flera städer vid kusten
anlöpas numera icke af större fartyg, hvilka i stället lägga till vid
någon uthamn, t. ex. Salmis (Haparanda), Holmsund (Umeå) och
Stugsund (Söderhamn). I södra Sverige har denna uppgrundning
icke gjort sig så märkbar, enär landhöjningen här är svagare.
Under rubriken Sveriges klimat har redan berörts
isbeläggningen af våra kuster vintertid, hvilken i själfva verket torde vara
förnämsta orsaken till att vår sjöfart, oaktadt de stora naturliga
betingelser, som i öfrigt erbjuda sig, likväl icke på långt när nått
samma omfattning som exempelvis Norges.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
