Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessa diabasgångar stå möjJigen i samband med de för området
karaktäristiska förkastningarna, som i hög grad bidragit till
uppkomsten af dess söndersplittrade terräng. Ett gemensamt drag för
så godt som allii de mera betydande förkastningarna med
väst—östlig riktning är, att utmed förkastningslinje nden norra sidan sjunkit,
medan den södra står kvar, bildande ett höjdparti. På detta sätt
har uppkommit en i viss män terrassformig terräng, i det att landet
från lågslätterna vid Mälaren höjer sig mot söder med några väldiga
trappsteg upp till länets i väst—östlig riktning löpande hojd rygg.
En af dessa brottlinjer bildar Mälarens södra strand mellan
Kungs-ör och Fogdö, en annan sträcker sig från Hjälmarens östra ände
förbi Eskilstuna till Strängnäs, och en tredje från sjön Öljaren söder
om Hjäl maren till (iripsholmsfjärden. 1 länets södra del stupar den
bergiga Kolmården tvärbrant ned i Bråviken, en brant, som likaledes
uppkommit genom förkastning. Härigenom har en del af länsgränsen
mot söder hlifvit bestämd till sitt läge. Bland de i riktning ungefär
NV—SO löpande förkastningslin jerna är en af de viktigaste den,
som går genom Mörkö-fjärden oeh alltså markerar länsgränsen mot
öster. Möjligen sträcker sig en annan dylik linje från Strängnäs öfver
Mariefred och Grnesta ned till Hållsviken, sydväst om Trosa. Emellertid
är det tänkbart, att denna dalgång i likhet med Mera andra af samma
riktning är utbildad af rinnande vatten i den aflägsna geologiska
tidsålder, då flera af vattendragen norr om Mälaren fortsatte mot sydost
tvärs öfver Södermanland ned till hafvet vid dess kust. Sistnämnda
dalgång skulle i så fall vara utsknlpterad af Dalälfven, som på
denna tid fortsatte från Krylbo öfver Sala till Strängnäs. Förutom
de redan nämnda förkastningarna finnes en hel del andra och likaså
flera erosionsdalar af samma slag som den sistnämnda, för hvilka
dock här saknas utrymme, att redogöra. Emellertid ha alla dessa
förkastningar oeh dalbildningar åstadkommit, att länets terräng är
i hög grad söndersplittrad och består af otaliga större och mindre
skogbevuxna höjder, uppskjutande mellan dälder och sänkor, livilkas
botten upptages af sjöar eller lerslätter. Pä grund af denna
söndersplittrade terräng saknas dock sådana vidsträckta, jämna lerslätter,
som t. ex. Uppsala län kan framvisa i sina sydligare delar. Den
största sammanhängande slättbygden är Rekarne i länets nordvästra
del. Mot söder är gränsen för denna slättbygd synnerligen tydligt
markerad; den utgöres nämligen af det branta afbrott i terrängen,
som bildats utmed den tredje af de i det föregående nämnda
för-kastningslinjerna. Ett annat slättområde bildas af de lågländta
trakterna söder om Hjälmaren, Vingåkersbygden.
Bland länets kvartära bildningar torde moränen ha den största
utbredningen. Då denna jordart till största delen har bildats af
länets egen berggrund, är det tydligt, att den oftast saknar nämn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
