Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
därigenom gifvit upphof till de två stora järnbruken Boxholm och
Flemminge i skogsbygden af Göstrings liärad samt Mjölby
limnici-palsamhälle med eji mängd kvarnar m. m. på slättbygden i Vifolka
liärad. Stångån bildar flera fall i Kinda härad, men här ha inga
industriorter uppkommit, utan det viktigaste samhälle, som denna å
skapat är Tannefors utanför Linköping, där en mängd fabriker
uppstått. Ett mindre vattendrag vid Åtvidaberg (Bankekinds härad)
lämnar drifkraft till en viktig träförädlingsfabrik samt till ett
kopparverk. Flera större insjöar i Bankekind och Skärkind ha sitt
utlopp vid G-usum (Hammarkinds härad), där de lämna drifkraft till
ett viktigt mässingsbruk. På samma sätt som en gruskulle vid
Nors-holm hindrar Motala ström att fortsätta till Slätbaken och alltså är
hufvud villkor et för Norrköpings existens, är äfven en liten samling
rullsten sgrus vid en af de nämnda sjöarna, Yxningen, orsak till att
de icke afrinna direkt till Valdemarsviken, utan i stället förbi
Gusum. — l)e förkastningar, b varigenom norra delen af slättbygden
blifvit sänkt, ha alltså icke blott orsakat slättbygdens stora
bördighet, utan äfven åstadkommit de vattenfall, på hvilka dess viktigaste
industri är grundad.
Inom Östergötlands norra, starkt söndersplittrade terräng ha
inga större vattendrag utbildats, utan här är det i stället de rika
skogstillgångarna, som skapat Finspångs viktiga järnbruk, mekaniska
verkstad m. m., samt de mindre järnbruken Lotorp, Grytgöl m. fl.,
alla inom Finspanga läns härad. Äfven i Bråbo härad, vid
Grafversfors, ligger ett större järnbruk, Stens bruk. Till samma skogsbygd
hör också Beijmyre stora glasbruk.
I afseendc på kommunikationer torde länets slättbygd vara
bättre lottad än de flesta trakter i vårt land. Järnvägarna äro på
slättbygden icke långt afliigsna från hvarandra, och dessutom
genomdrages den af såväl Göta som Kinda kanaler. Sämst lottadt i detta
afseende är det vidsträckta Ydre härad, hvilket utgör ett af de
största områden i södra och mellersta Sverige, som icke beröras af
järnväg. Hittills har tydligen den glesa befolkningen varit
medverkande orsak, på samma sätt som silurområdets talrika befolkning
vållat att järnvägsnätet här är tätast.
Fisket är icke af särdeles stor vikt. Vättern är ju en rätt
fisk-iättig sjö, och öfriga insjöars fiske är icke heller af betydelse. Mera
inbringande är laxfångsten i Motala ström och i än högre grad
ålfisket i skärgården, särskihlt södra delen (Hammarkinds härad),
hvilket dock tyvärr icke lämnar den behållning det borde, enär
fångsten säljes alltför billigt till tyska uppköpare.
Sjöfarten är mindre utvecklad, än man skulle kunna vänta;
åtminstone är länets egen kandelsfiotta obetydlig och närmast
jämförlig med t. ex. Värmlands. Den enda Östersjöhamnen är Norr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
