Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liof till flera glasbruk; störst bland dem är Pukebergs.
Trämasse-fabriker och pappersbruk inom skogsområdet äro hvarken särdeles
många eller betydande. Tre af de viktigaste höra till Emåns
vattenområde, nämligen Brusafors-Hällefors (Sevede härad), Pauliström
(Aspelands härad, invid Iänsgränsen) och Emsfors bruk, nära Emåns
mynning (Stranda härad). I Norra Tjusts härad ligger Eds
cellulosafabrik. Icke heller sågverksindustrien bar större omfattning; de
flesta sågverken torde ligga i kusttrakterna, men inga äro af större
betydelse, kanske en följd af bristen på för flottning fullt passande
vattendrag. Däremot äro snickerifabrikerna talrikare, och inom
Vir-serums socken (Aspelands härad) är möbeltillverkningen ganska
betydande. Länets viktigaste industriorter äro dock de bägge järnbruken
i den norra delens gamla brukstrakt, nämligen Ankarsrum i Södra
och öfverum i Norra Tjusts härad.
Fisket är icke obetydligt; dess a (’kastning torde närmast vara
jämförlig med Gottlands eller Gäfleborgs läns. Med stort intresse
omfattas ålfisket, om hvilket för öfrigt gäller detsamma som
beträffande Östergötlands läns, nämligen att tyska fartyg till alltför lågt
pris uppköpa fångsten.
Från norra delen af länet, där skärgården är bättre utbildad,
idkas liflig sjöfart; handelsflottan är i storlek den tredje i ordningen
bland svenska län. Emellertid äro de flesta fartygen mindre
segelfartyg, som hufvudsakligen användas till fraktfart på Stockholm och
andra Östersjöhamnar. Det i äldre tider blomstrande
skeppsbygge-riet har numera gått betydligt tillbaka.
Järnvägarnas längd är i förhållande till arealen något mindre
än inom de bägge öfriga småländska länen. Ingen statsbana berör
länet, och — anmärkningsvärdt nog — en kustbana
Kalmar-Oskarshamn —Västervik saknas ännu.
Gottlands län.
I likhet med Ölands berglager tillhöra äfven Gottlands
uteslutande det kambrisk-siluriska systemet. De gottländska bergarterna
äro dock alla yngre och betecknas därför som öfversiluriska. Lagren
hafva i stort seilt ett fallande mot öster eller sydöst; i följd häraf
är öns västra strand hög och brant med tvärt afskurna lager, den
östra däremot långsluttande, enär lagren här så småningom sänka
sig under hafvet. Bland bergarterna kunna tvänne större afdelningar
urskiljas. Den undre utgöres af märgelskiffrar med körtlar och
lager al’ kalksten samt öfverst sandsten. Märgelskitfer uppträder huf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
