Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommer, är relativt obetydlig. Orsaken liäx-till ligger antagligen icke
blott i hällmarkernas oduglighet för odling, utan äfven däri att i
trakter, där dylik mark är allmän, också den öfriga arealen har ett
relativt tunt och därför mindre odlingsvärdt jordtäcke. Så t. ex.
är åkerarealen inom Forsa och Rute ting, som innesluta öns nordligaste
hällmarksområde, blott 13 och 9 %. I motsats härtill är det
häll-marksfria området mellan Klintehamn och Slite mera uppodladt än
medeltalet för Gottland. Midt i detta område ligger Roma
sockerbruk, hvilket ju är ganska betecknande, då sockerbetorna som bekant
fordra djup jord. Någon närmare öfversikt af jordarternas betydelse
kan icke lämnas, förr än kvartärgeologiska kartor öfver ön
publicerats. Såväl af spannmål som af potatis är skörden pr hektar
lägre än i de flesta trakter af fastlandet. En synnerligen viktig
orsak härtill är otvifvelaktigt, hvad man kunde kalla samarbetet mellan
tunt jordlager och torrt klimat. Det kan näppeligen betviflas, att
Gottlands län är i bägge dessa afseenden mindre gynnadt än öfriga
län inom hela Sverige. Därtill kommer, att ladugårdsskötseln är
försummad, hvilket medför, att åkerns gödning icke blir sädan den borde,
och härigenom blir skörderesultatet i än högre grad beroende af
klimatet, öns viktigaste sädesslag är som bekant kornet, men äfven
detta gifver en relativt lag skörd, hvarvid dock bör anmärkas, att
den af klimatet vållade ringa kvantiteten i någon mån ersättes af
den af samma orsak höga kvaliteten. I fråga om de naturliga
betingelsernas inflytande på skörden bör framhållas, att det förut
omnämnda relativt hällmarksfria området sydöst om Visby
otvifvelaktigt är öns bördigaste del. Fårskötseln är af mycket stor
betydelse i den gottländska landthushållningen, säkerligen en följd af
jordmån och klimat i förening. Detta blir så mycket tydligare, som
denna näringsgren är högst utvecklad inom de områden, där
hällmarken dominerar, alltså nordligaste och sydligaste delarna samt
trakten kring Östergarn. 1 motsats härtill är fårens antal lägst
inom det nyssnämnda området sydöst om Visby.
Skogsarealen är icke ringa, nämligen 45 % af hela ytvidden. Öns
nordöstra delar äro skogrikast och det steppartade området längst i
söder kalast. A (Verkningen öfverstiger dock återväxten, hvarför
särskildt för Gottlands län gällande skogslagar utfärdats, den senaste
år 1908. Anmärkas bör, att skogen icke framkallat någon nämnvärd
träförädlingsindustri, ehuru det synes, som om t. ex. öns rikedom pä
s. k. ädla löft.räd bort framkalla möbeltillverkning eller liknande
snickerirörelse.
Fisket är ännu en viktig binäring, men dess betydelse var
fordom långt större än nu. Otvifvelaktigt beror detta förhållande
delvis på att fisken ieke numera går så rikligt till. Orsakerna till
sådana periodiska växlingar äro icke fullt utredda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
