Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dustri som Malmöhus befolkningsfördelningen icke varierar alldeles
parallell; med åkerarealen; emellertid äro de tre urhergshäraderna
Onsjö, Frosta och Förs glesare bebyggda än samtliga öfriga, då
ju äfven industrien är bunden vid de sedimentära bergarterna (kol,
kalk, cement m. m.).
Det är naturligt, att en trakt med djupa, kalkhaltiga leror och
mildt klimat, särskildt blida höstar, skall lämpa sig ypperligt för
odling af sockerbetor, och så är äfven fallet med detta län.
Bet-odling började taga fart först på 1880-talet, men har redan nått en
betydande omfattning. Sin största utbredning har den inom länets
västra, särskildt sydvästra delar, alltså inom det stora kritområdet;
i dessa trakter äro också de flesta sockerbruken belägna, t. ex.
Tec-komatorp, Arlöf, Kjäflinge, Svedala m. fl. Det är sockerbruken, som
jämte de inånga kvarnarna, mejerierna m. m. orsaka, att länets
industri inom näringsmedlens område vida öfverträffar alla öfriga
svenska län.
Som bekant, är länet det skogfattigaste i vårt land; blott 13-G
% af hela ytvidden äro skogbevuxna. Det är egentligen blott inom
de tre, till väsentlig del på urbergsgrund hvilande häraderna Onsjö,
Frosta och Färs, som skog förekommer; den intager här 20—27 *.
af arealen. Skogfattigast är naturligtvis slättbygden i sydväst.
Icke ett enda trämasse- eller pappersbruk finnes i Malmöhus län,
och i brist på vattenkraft äro sågverken obetydliga. Ett rätt
vackert exempel på naturbeskaffenhetens inflytande erbjuda trä fö nid lin
gs-verken vid Stockamöllan, anlagda i ett relativt skogrikt härad (Onsjö),
där Rönneån, länets största vattendrag, genombryter Söderåsens
höjdsträckning och därvid bildar åtskilliga fall.
Fisket, som i äldre tider var af mycket stor vikt för länets
befolkning, har under nyare tid högst betydligt gått tillbaka. Det
behöfver blott erinras om, huru Skanör och Falsterbo från att under
medeltiden vara bland norra Europas viktigaste handelsstäder
nedsjunkit till sin nutida obetydlighet. Orsaken härtill uppgifves ha
varit, att en sillfiskcperiod, motsvarande de bohusländska, räckt
från 1200 omkring fyra sekler framåt, och att sillen sedan dess
försvunnit. En annan orsak torde vara att dessa städer hade sin
blom-stringstid på samma gång som hanseförbundet, och då dess makt
bröts, förlorade också Skanör och Falsterbo sin betydelse. Härtill
kommer att flygsanden, som ruinerat så många samhällen vid
Östersjön och Nordsjön, uppgrundar äfven dessa städers hamnar och
därmed beseglar deras öde. I nyare tid ha åtskilliga af länets
fiske-. lägen gått tillbaka i afseende på fisket af andra orsaker,
exempelvis Limhamn genom konkurrens från industrien och fiskelägena vid
Kullen genom att danska sommargäster lämnat lättare förvärfvade
inkomster. I afseende på fiskelägenas placering kan man här lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
