Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och det är därför som denna del af länet sedan gammalt bnrit
namnet skogsbygden. Af helt annat skaplynne äro kusttrakterna, den
s. k. slättbygden. Denna har legat under det senglaeiala hafvets
högsta gräns, som i södra delen af länet är belägen omkring 00 och
i den norra omkring 80 m. öfver den nuvarande hafsytan. På grund
af länets i det inre starkt brutna terräng bildade ishafvets strand
icke en jämnlöpande kustlinje sådan som länets nuvarande, utan
från detta ishaf sträckte sig starkt förgrenade fjordar milsvidt in i
landet, längst i Viskans nuvarande dalgång. På grund häraf är
gränsen mellan den nuvarande slättbygden och skogsbygden icke
skarpt markerad, utan mellan dem utbreder sig ett
öfvergångsom-råde, hvars högre delar äga skogsbygdens och de lägro slättbygdens
naturbeskaffenhet. Inom de delar af läuet, som legat under högsta
marina gränsen, är ishafslera en allmän och viktig jordart. Dess
mäktighet öfverstiger vida den inom öfriga delar af vårt land
vanliga; därigenom har den kunnat utfylla berggrundens ojämnheter
och dana en verklig slättbygd samt gifva kustlinjen dess nuvarande
obrutna lopp. Inom större delen af länet är denna ishafslera
ganska starkt lcalkhaltig, 10—12 %, och utgör därför en mycket
bördig åkerjord. Enär, såsom förut är nämndt, berggrunden inom
länet till ojämförligt största delen består af järngneis, är det tydligt,
att denna kalkhalt måste härstamma från annat håll, och så är
äfven fallet. Inom länets norra del härrör den från det kalkrika
ler-slam, som glaciärälfvarna medförde från Västergötlands silurtrakter,
hvilket framgår bland annat däraf att kalkhalten merendels är
mindre vid kusten än längre inåt land; så till exempel är den vid
Vis-kans mynning 3 % och i samma dalgång men vid länsgränsen 14
Kalkhalten bos ishafsleran inom länets södra del är däremot snarare
större vid kusten än längre inåt landet, äfven detta beroende på
dess ursprung. Glaciärälfvarna i dessa trakter ha kommit frän
synnerligen kalkfattiga områden, nämligen västra Småland, och
kunna alltså icke vara orsaken. Däremot visa fynd af
Saltholms-kalk och andra till kritformationen hörande bergarter, att kalkhalten
härstammar från söder, alltså från Skåne och från motsvarande
bergarter inom länets egen allra sydligaste del. Under postglacial
tid aflagrades i kusttrakterna väldiga sandmassor, som bland annat
gifvit upphof till länets vidsträckta flygsandsfält. Såsom redan vid
skildringen af motsvarande område pä östra sidan af sydsvenska
höglandet, Kalmar län, påpekades, äga de sedimentära jordarterna
inom Hallands län långt större utbredning, beroende därpå att det
område, från hvilket de härstamma, är betydligt mera vidsträckt.
Denna olikhet blir tydlig, blott man erinrar sig, att fyra större
vattendrag, Viskan, Ätran, Nissan och Lagan, mynna vid Hallands
kust, medan Emån är den enda ån af motsvarande storlek på hög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
