Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är inom alla delar af länet mycket ringa, äfven på slättbygderna
närmast Vänern. Ingen annan del af mellansvenska låglandet
lämnar så klena spannmålsskördar som just dessa trakter, ior visso
beroende därpå att marken är mera sandig och kalkiåttig än
annorstädes på detta lågland. En antydan om jordmånens magra
beskaffenhet gifver hafreodlingens omfattning, som inom Värmlands län.
liksom för öfrigt inom de flesta trakter af det sydvästsvenska
järn-gneisområdet, är mycket stor, och som bekant är hafre det minst
fordrande sädesslaget i afseende på jordmånens beskaffenhet.
An-märkningsvärdt nog lämnar potatisen, som ju älskar grusig och
sandig mark, större skörd inom detta län än riksmedeltalet.
Skiljaktigheterna mellan olika delar af länet i afseende på
skördeutbytet äro icke särdeles stora; stundom uppväges en låg siffra för
spannmålsskörden af en hög siffra för potatisskörden, sä t. ex. i
Älfdals härads öfre tingslag, som lämnar klen spannmåls- men den
högsta relativa potatisskörden i länet. I allmänhet kan dock sägas,
att jordbruket står högre på slätterna i söder än längre mot norr;
härom vittnar exempelvis mjölkproduktionen pr ko, som frän
kusttrakterna minskas ju längre mot norr man kommer. Länets norra
delar ha ett högt antal får, äfven detta ett vittnesbörd om den
magrare jorden.
Näst efter Västernorrlaiuls och Gäfleborgs län är Värmlands
det relativt skogrikaste. Minsta skogsarealen ha häraderna vid
Vänern; Väse härad, som har den relativt största åkerarealen, har minst
skog, nämligen 56 f,. Skogrikast är Älfdals härads öfre tingslag med
84 %. Ingen del af länet lider alltså af skogsbrist, och de allra
flesta trakter lia skog långt ntöfver det egna behofvet. Den
moderna svenska trävaruexporten kan sägas ha börjat i detta län
(jämte Dalsland) under förra hälften af 1800-talet, och om un dess
tyngdpunkt sedan dess flyttats till mellersta Norrland, så afverkas,
sågas och exporteras dock fortfarande betydliga mängder timmer.
De största sågverken ligga, såsom naturligt är, vid Klarälfvens
nedre lopp, t. ex. Bergholmen, Skåre, Klarafors m. fl., men äfven
inom Glafsfjordens dalgång träffas en mängd sågverk. Emellertid
har under de senare åren en annan på skog och vattenkraft hvilande
industri blifvit viktigare, nämligen trämassefabrikationen, som inom
Värmlands län tagit större omfång än annorstädes i Sverige. I
likhet med sågverken saknas trämassefabriker i länets nordligaste
delar samt inom bergslagsområdet längst i öster, men äro för öfrigt
tämligen jämnt fördelade. I Klarälfvens dalgång ligga några af de
största, t. ex. i Karlstads härad invid hvarandra Forskaga och
Klarafors, det sistnämnda äfven pappersbruk, och i Kils härad
Mölnbaeka. Väster om Karlstad ligger Slottsbron (Grums härad)
och söder härom Billerud (Näs härad), den viktigaste industriella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
