Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I jämförelse med järnmalmen äro länets öfriga malmer af
mindre betydelse; Falu koppargrufva har som bekant varit af
utomordentlig vikt för hela vårt lands ekonomi, men numera är den i det
närmaste utbruten efter att — åtminstone till för ett par tiotal år
sedan — ha gifvit mera koppar än någon annan grufva på jorden.
På grund af den betydliga’ skillnaden i naturbeskaffenhet mellan
länets sydöstra och nordvästra delar är åkerjordens relativa
utbredning mycket olika. Mest uppodlade äro slättbygderna mellan Falun
och Hedemora, där Torsång med 30 % odlad mark utgör maximum.
I skarp motsats härtill bar största delen af öfre Dalarne mindre än
1 % åker. Häi’till samverka säkerligen klimat, jordmån och det
af-skilda läget. Inom silurområdet vid Siljan är den odlade jordens
utbredning rätt betydlig, ehuru detta ej kommer till synes i de
siffror, som angifva arealen pr tingslag, enär deras gränser sträcka
sig långt in på urbergsområdet. Inom bergslagsområdet i söder är
åkerarealen obetydlig (3t>—6 %), alltså ungefärligen
öfverensstäui-rnande med förhållandet inom angränsande delar af Västmanlands
och Örebro län.
Att den odlade jordens afkastning inom Dalarne är synnerligen
stor, är ju allmänt bekant. Till största delen beror detta förhållande
otvifvelaktigt mera af den på åkern nedlagda omsorgen än på klimat
och jordmån. Bördigast äro otvifvelaktigt silurtrakterna eller de
områden, t. ex. Leksand, dit inlandsisen medfört fragment af dessa
bergarter. Länets ölverlägsenhet beträffande skörderesultatet
framträder särskildt i fråga om potatisen, hvilket förhållande säkerligen
till stor del är att tillskrifva den för denna växt synnerligen
lämpliga, sandiga jordmanen, hvarjämte den till följd af det relativt
hårda klimatet är bättre skyddad mot parasitsvampar än i landets
sydligare delar. I fråga om skörderesultatet bör vidare påpekas,
att om också spannmålsskörden pr har är betydligt större i nordväst
än i sydöst (jfr t. ex. Älfdalen och Folkarebygden), värdet af
skörden pr har likväl är betydligt mindre inom förstnämnda område,
enär öfvervägande korn, hafre och blandsäd bär odlas, under det
att inom det senare rågodlingen är högst betydlig och till och med
hvete odlas i icke ringa omfattning.
Kopparbergs län är skogbevuxet till mer än 73 af sin areal.
Skogrikast äro Bergslagen samt trakterna kring Siljan. Att
sydöstra delen är mera kal beror naturligtvis på den odlade jordens
större utbredning, under det att längst upp i nordväst (Särna och
Idre) stora ytvidder utgöras, af kala fjäll. Det är naturligt att
denna skogsrikedom gifvit npphof till en högst betydlig
trävarurörelse. På grund af Dalarnes från hafvet afskilda läge äger länet
likväl intet sågverk, jämförligt med de stora norrländska; Skutskär
och Bomhus, Sveriges bägge största sågverk, tillhöra visserligen Dal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
