- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VI : Geografiska betingelser för näringslivet /
112

(1912) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

del ha frambragt viktiga sågverk vid kusten, t. ex. Ivöpmanholmen
(Nätra tingslag) och Domsjö (Själevads tingslag).

Den rikliga tillgängen på trä har äfven frambragt en mängd
pappersmassefabriker, så att länet i detta afseende intager tredje
rummet i Sverige. De flesta af dessa äro belägna i länets södra
delai’, alltså i samma område som de flesta sågverken, med hvilka de
också ofta äro förenade. Bland dessa fabriker märkas Nedansjö och
Matfors (Tuna tingslag), Frånö (Gudmundra tingslag), Svartvik
(Njurunda tingslag), Björkä och Bollsta bruk (Boteå tingslag),
Alfreds-hem (Själevads tingslag) m. fl.

I skärgårdstrakterna, särskildt inom länets ångermanländska del,
är fisket af ganska stor betydelse och torde ungefärligen kunna mäta
sig med Gäfleborgs läns. Numera är det dock icke den i
Ångermanlands vapen ingående laxen, som är af största betydelse, utan
liksom vid Norrlands öfriga kuster strömmingen.

Tack vare trävarurörelsen är sjöfarten ganska liflig, och länets
egen handelsflotta är näst Gäfleborgs läns den största norrländska,
vida öfverträffande de bägge nordliga kustlänens. _

Äfven i afseende på järnvägsförbindelser kommer
Västcrnorr-lands län närmast efter Gäfleborgs. Det är egentligen blott
Ångermanlands inre delar (liesele, Ramsele och Nätra tingslag), som
äro vanlottade härutinnan och därför hoppas på tvärbanor från
Inlandsbanan.

Jämtlands län.

Inom de östra delarna af detta län, såväl i Härjedalen som i
Jämtland, utgöres berggrunden af urbergarter, till öfvervägande del
grofva, tämligen lätt förvittrade graniter, exempelvis den s. k.
Ref-sundsgraniten i Jämtland. I södra och mellersta delarna af
Härjedalen utbreda sig samma bergarter som i öfre Dalame, alltså
por-fyrer, dalasandsten m. fl. Största delen af länets västliga trakter
ingå i den stora skandinaviska fjällkedjan, hvars berggrund till
huf-vndsaklig del ä,r uppbyggd af en mäktig serie kristalliniska skiffrar
(glimmer- och hornbländeskiffrar m. fl.). Inom dessa bergarters
område i Jämtland ha väldiga rubbningar och förskjutningar ägt rum.
Upptornade i kolossala veck ha delar af skifferlagren blifvit af de
bergsbildande krafterna pressade mot öster och skjutna långt öfver
de härstädes förekommande siluriska bergarterna. Äreskutan,
Oviks-fjällen m. fl. äro återstående delar af dessa sålunda öfverskjutna
bergmassor. I fjällskiffrarna äro länets obetydliga malmfyndigheter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emugeograf/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free