Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning öfver norska hamnar. Icke heller trämassefabrikationen har
nått någon större omfattning, oaktadt de goda naturliga betingelser,
som granskog och vattenkraft rikligen erbjuda.
1 synnerhet Indalsälfven bildar en mängd viktiga fall, t. ex.
Hammerforsen, Krångedeforsarna m. ii. i Ragunda tingslag, hvilka
höra till de kraftigaste i hela Norrland. De jämtländska
vattenfallen ha emellertid i blott obetydlig grad tagits i anspråk, i trots
af att många äro mycket välbelägna.
Da Jämtlands fjälltrakter blefvo tidigare än andra i vårt land
jämförelsevis lätt tillgängliga från järnväg, har därstädes (särskildt
i Undersåkers tingslag) uppstått en mängd turistorter och sanatorier,
hvilka spela en ingalunda oviktig roll i traktens ekonomiska lif,
t. ex. Are, Mörsil m. ti.
Västerbottens län.
Inom lånets fjälltrakter förekommer en mängd glimmerskiffirar,
kvartsiter m. fl. till den s. k. Sevegrappen hörande bergarter, hvilka
emellertid här ej närmare behandlas, då. de sakna ekonomisk
betydelse. Dessa bergarter intaga den centrala delen af fjällkedjan;
väster om dem, alltså närmast riksgränsen, utbreda sig sibiriska
bergarter, genom bergskedjeveckningen starkt metamorfoserade. På
östra sidan träffas siltiriska aflagringar af normal typ, hvilka bilda
ett smalt bälte pa gränsen mellan fjäll- och skogslandet och utgöra
en fortsättning af det jämtländska silurområdet kring Storsjön.
Bland hithörande bergarter märkes alunskiffer med orsten, som
förekommer på några ställen i Vilhelmina, Dorotea och Stensele socknar.
Ortocerkalksten har anträffats blott på ett och annat ställe i
Vilhelmina socken. På grund af den glesa bebyggelsen och de dåliga
förbindelserna ha dessa bergarter blott obetydlig, lokal användning.
Nedanför fjälltrakterna förekomma uteslutande urbergarter.
Största utbredningen ha graniter, i allmänhet grofkorniga, fältspatrika
och jämförelsevis lätt förvittrande, inom ett bälte närmast kusten
ersättes graniten af gneis, utom i Skellefte älfs dalgång, där
skiffrar och sandstenar förekomma, hvilkas utseende tyckes angifva en
yngre ålder; de ha dock befunnits vara äldre än den närmast
angränsande graniten. Inom deras område (vid Kusmark i .Skellefte
socken) förekommer och "brytes urkalksten. — Inga nämnvärda
malmfyndigheter äro kända från Västerbottens län.
I de dalgångar, som från fjälltrakternas östra delar leda ned
mot skogslandet, finnas med större eller mindre utbredning sand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
