- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
11

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Under den senaste mansåldern åter stå förskjutningar i
proportionen mellan hemmansägareklassen och klassen af öfriga
jordbrukande personer visserligen icke i lika nära sammanhang med
jord-styckningen. Men sådana förskjutningar hafva doek äfven i senare
tid varit af social betydelse. Gränsen mellan hemmansägarne af
bondeklass och öfriga hemmansägare bar blifvit mera flytande,
allteftersom ståndsskillnaderua i riket öfverhufvnd hafva minskats
samt den stora klassen af landtbrukare och spatroners af obest
äm-barare härkomst har vuxit i numerär. Hemmansägareklassen med direkt
härstamning af bondefamilj och med bondens kännetecken har, jämsides
med den växande jordmobiliseringen under den senaste mansåldern,
i icke ringa utsträckning vikit för en »patrouklass», som måste
betraktas såsom skild från allmogen. Delvis hafva dessa »patroner»
utgått från den lägre medelklassen i städerna, delvis utgöras de af
bönder, hvil ka genom större förmögenhet, utöfvad affärsverksamhet
o. s. v. kommit sig upp och börjat lefva ett annat lif än den
egentlige bondens. Tillväxten af denna mellanklass behöfver icke vara
förenad med förändringar i jordfördelningen, men innebär dock i
likhet med jordkoncentrationer ett undergräfvande af bondeklassen
och bondekulturen.

Det skulle sålunda såväl i afseende å äldre som å nyare tid
hafva varit af värde, om yrkesräkningarna gåfve möjlighet att
särskilja allmogeklassen i egentlig mening från ståndspersonerna i
jordbruket samt nu nämnda nyare klass af landtbrukare och
»patroner . Detta är emellertid, såsom närmare angifves i den
särskilda promemorian, blott i ofullständig grad möjligt. Under perioden
1751—72 finnes ingen utväg att beräkna antalet af jordbrukande
adelspersoner. Under perioden 1805—35 finnes visserligen en kolumn
för »änkor efter ståndspersoner, som sköta landtbruk», men
ifrågavarande ståndspersoner själfva äro sammanslagna i en grupp med
vissa andra »ur tjänst gångna personer», och siffrorna i denna grupp
äro föga upplysande. Ringa nytta har man äfven utaf en under
perioden 1825—35 förekommande grupp, omfattande »gästgifvare med
jordbruk», m. fl. dylika personer. Åren 1860 och 1870 saknas
dessutom alla uppgifter uti ifrågavarande hänseende.

De siffror, hvilka i någon män kunna belysa frågan, hänföra
sig till perioderna 1775—1800, 1840—55 samt 1880—1900. Under
den förstnämnda perioden tinnes, jämte allmogeklassen, en kolumn
för «adel och ståndspersoner, som idka landtbruk»; under perioden
1840—55 finnas jämte sänkorna efter ståndspersoner, som sköta
landtbruk, med barn», de jordbrukande ståndspersonerna själfva
(posses-sionater, arrendatorer m. fl.) upptagna i en särskild kolumn. För
tiden 1840—50 finnas därjämte siffror öfver dessa sistnämndas hustrur
och barn. Uti 1880—1900 årens yrkesräkningar är vidare, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:23:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emujordbr/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free