Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nti den stora gruppen af »tärande personer» bland denna befolkning (se
nedan).
I afseende å statistiken öfver baekstugnsittareklassen i senare
tid tillkommer en omständighet, som förringar värdet af denna stati
stik.1) Den gamla svenska backstngusittareklassen har visserligen
ägt flere kännemärken, som sammanhängt med denna folkkategoris
rekrytering och med de oreglerade arbetsförhållanden, hvarunder den
lefvat, och som gjort den till en ganska säregen social företeelse.
Dessa kännemärken hafva emellertid haft föga gemensamt med den
juridiska karaktären af de nyttjanderättsupplåtelser, som varit de
för backstugorna vanliga. Backstugorna hafva fastmera upplåtits
under alla de skiftande nyttjanderättsaftal, som varit brukliga under
de senare århundradena, och hvaraf en del vunnit erkännande, dels i
civillagens stadganden om jordlega oeh dels i det senaste århundradets
författningar om jordafsöndring på viss tid och lifstid. Under den
senaste mansåldern hafva emellertid de sistnämnda
jordafsöndrings-instituten alltmera kommit till användning vid jordupplåtelser at
personer, hvilka genom sin härkomst, sin näringsutöfning och sina
kvalifikationer i öfrigt icke kunna anses tillhöra den gamla
back-stugusittareklassen. Denna kategori af lägenlietsinnehafvare bildar
ur social synpunkt en nybildning, skild från sistnämnda klass. Icke
desto mindre äro sådana lägenlietsinnehafvare uti 1870—1900 årens
yrkesräkningar sammanslagna med backstugusittarna nti en
hufvud-kategori. Dessa yrkesräkningar illustrera därför endast i ofullständig
mån det aftagande af backstngusittareklassen, som ägt rum under
den senaste mansåldern; icke heller kunna på grund af
yrkesräknin-garna några säkra slutsatser dragas om tillväxten af den nyssnämnda,
i betydelse alltmera växande klassen af lägenlietsinnehafvare.
Beträffande statistiken i senare tid öfver inhyseshjonklassen må
anmärkas,2) att denna klass vid bearbetningen af 1870—1900 årens
yrkesräkningar ieke förts till den jordbruksidkande befolkningen, utan
upptagits under den allmänna gruppen »utan uppgifvet yrke eller
bestämd anställning». Af detta skäl är inhysesfolket icke
medtaget uti de här publicerade utdragen ur 1870—1900 årens
yrkesräkningar, hvilka ansluta sig till den officiella statistiken. Dä
emellertid inhyseshjonen uti alla de äldre yrkesräkningarna räknats till
den i jordbruket sysselsatta folkmängden och ur demografisk
synpunkt måste räknas till allmogeklassen, synes det i efterföljande
öfversikt riktigast att äfven under tiden 1870—1900 räkna dem till
jordbruksbefolkningen. Statistiken öfver backstugu- och
inhyseshjon-klassernas utveckling skulle ock i motsatt fall komma att sakna
kontinuerligt sammanhang. Vi hafva därför tillfogat de öfver
inhyseshjonen för tiden 1870—1900 tillgängliga siffrorna i form af ett till-
i) Jfr dot i not 2) & förogfondo sida citorudo »tälle sid. 58. — *) Jfr den siirskilda promemorian sid. 31D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
