Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid jämförelse mellan siffrorna för åren 1751 och 1860 22,436 personer,
d. v. s. 45’c %. Äfven med rymligaste beräkningsgrund uppgick således
tillväxten icke till luilften af antalet vid midten af 1700-talet; sanuolikt
öfver-steg den föga en tredjedel liäraf. Det erinras om att tillväxten för hela
riket af samma grupp kunde anslås till närmare en fördubbling.
Gruppen slutligen af det tärande mankönet (barn under 15 år, inkl.
vissa åldriga och bräckliga personer) uppgafs 1751—72 till i medeltal 38,074
personer, 1705—1800 till 34,447, 1805—35 till 36,169 och 1840—00 till
37,019. Är 1751 var siffran 36,845 och år 1800 kan den approximeras till
38,039. De höga siffrorna under perioden 1751—72 kunna visserligen delvis
bero på de dåvarande yrkesräkningarnas utförande; osannolikt är emellertid
icke att gruppen ifråga något minskades under senare hälften af 1700-talet.
1805—10 torde med säkerhet en minskning hafva ägt rum, men under tiden
därefter en om ock svag ökning. I stort sedt torde kunna antagas, att
kategorien ifråga under hundraårsperioden före 1860-talet var ungefärligen
stationär. Det erinras om att densamma inom riket i dess helhet ökades med
något mer än hälften.
Mankönets af den jordbrnksidkande befolkningen numeriska utveckling under
tiden 1750—1860 uti Stockholms, Upsala och Södermanlands lån kan sålunda
sammanfattas på efterföljande sätt. 1 sin helhet tillväxte denna befolkning med
på sin höjd en fjärdedel af antalet vid midten af 1700-talet. Den i
vidsträcktare mening produktiva delen däraf ökades något starkare, till emellan
en tredjedel och hälften af antalet vid nyssnämnda tidpunkt; den improduktiva
delen åter var ungefärligen stationär. Gruppen af drängar och hemmasöner
öfver 15 år tillväxte med på sin höjd hälften. Statareklassens uppkomst
föll helt och hållet inom perioden ifråga och hufvudpersonerna af denna
klass torde under tiden 1825—60 hafva fördubblats. Hufvudpersonerna af
backstugu- och inhvsesklasserna mellan två- och tredubblades, hufvudpersonerna
äter af torpareklassen ökades endast jämförelsevis obetydligt, och
hufvudpersonerna af bondeklassen minskades i antal, lioude- och torpareklasseruas
utveckling sönderföll emellertid i två olika skeden: under senare hälften af
1700-talet tillväxte de i antal, men under förra hälften af 1800-talet ägde
eu fortskridande minskning rum.
Vi öfvergå nu till att betrakta utvecklingen efter 1860-talet.
Liksom den jordbruksidkande befolkningen i dess helhet1) har mankönet under
denna tid ökats något, 0111 ock obetydligt. Medan detsamma under perioden
1840—60 utgjorde i medeltal 106,648 personer, var medelsiffran för
perioden 1870—1900 113,716. Tillväxten efter 1860 synes dock hufvudsakligen
hafva ägt rum under 1880-talet och hafva försiggått hufvudsakligen inom
grupperna af drängar och hemmasöner öfver 15 år samt barn under 15 år.
1’nder 1890-talet har en minskning ånyo in träd t. Ar 1900 var slutsumman
i vår tabell ofvan 115,425 och öfversteg slutsiffran för år 1860 med 5,802
personer eller 5’3 ■£. Den jordbruksidkande befolkningen torde salunda inom
de tre nu behandlade mälarelänen hafva bibehållit sig något bättre än inom
riket i genomsnitt.4)
Betraktas nu de olika kategorierna af denna befolkning, så faller i
ögonen tillväxten under tiden efter 1860-talet af hufvudpersonerna u(
jordbrukareklassen. Denna tillväxt svnes, som ofvan i förbigående har nämnts,
hafva tagit sin början redan i slutet af 1850-talet. Medan dessa hufvudper-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
