Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och under perioden 1870—1900 41,755. Skillnaden är 4,736 eller 12-8 %.
Vid jämförelse åter mellan siffran för ar 1900 och den approximerade siffran
för är 1860, skulle ökningen liafva varit 4,5!56 personer eller 11 • a %.
Utvecklingen under tiden 1860—1900 kan sammanfattas p&
efterföljande sätt. Mankönet i dess helhet af den jordbruksidkande befolkningen
ökades med några procent. Denna ökning föll emellertid mest på gruppen
af det tärande mankönet; gruppen af det produktiva mankönet ökades syn-
nerligen obetydligt. Ty om äfveu inom denna senare hufvudgrupp
liufvud-personerna af bondeklassen samt af statareklassen tillväxte i antal, så var
gruppen af drängar och hemmasöner öfver 15 ar stationär, och minskades
hufvudpersonernas antal inom torpare- samt backstugu- och inhyscsklasscrna.
Det har framgått af hvad nu anförts, att den jordbruksidkande
befolkningens utveckling inom Stockholms, Upscda och Södermanlands län haft
att uppvisa (lera egendomligheter. Den mest i ugonen fallande af dessa var
den i förhållande till riket i genomsnitt anmärkningsvärdt långsamma
ti.ll-vä.vten af befolkningen ifråga under hundraårsperioden 1760—1860. Se
vidare härom i kap. III.
Tå grund af denna långsamma allmänna tillväxt var äfven tillväxten af
de särskilda kategorierna al’ jordbruksbefolkningen väsentligt ringare än för
riket i genomsnitt. Däraf hade emellertid icke behöft blifva en följd, att
bondeklassen och torpareklassen under förra hälften af århundradet gingo
tillbaka i absolut antal. Orsakerna härtill sammanhängde med särskilda
förhållanden i afseende å de ifrågavarande länens agrariska utveckling, till
lnilka i andra sammanhang skall återkommas.
Den tredje egendomligheten hos utvecklingen inom målarelänen var att
den jordbruksidkande befolkningen under tiden efter 1860-talet har
bibehållit sig något bättre än inom riket i genomsnitt. Jfr vidare kap. III.
Vi vilja nu betrakta den jordbruksidkande befolkningens proccntiska
fördelning på de här ofvan behandlade hufvodkategoricrna af densamma.
Följande tabell angifver dessa procentsiffror för mankönet.1)
Tab. e,. Mankönets af den jordbruksidkande befolkningen procentiska samman
sättning 1751 1900. Stockholms, Upsala och Södermanlands Win.
Period. Jordbrn- kare- klassen. Fiskare- klassen. Torpare- klassen. [-Backstuga–] {+Back- stuga-+} o.
inhyses-kl i8-serna. Statare- klassen. [-Hemma-sftncrftfver-] {+Hemma- sftncrftfver+} 15 &r och drängar. Barn under 15 iir och vissa ! andra ta- j rande
personer.
Hufvnd personor.
1751/72 . 21*6 0*2 8*8 2*8 24*3 42*4
171)0,1*00 20*8 ll 10*3 4*0 29’« :i4*7
1805/35 . 20*2 0*4 9*5 4*6 1*0 260 37*7
1840/60 . 15*1 0*3 8*2 6*0 5*3 30*6 34*6
1870/1900 . . 15*0 0*C 6*9 3*5 8*i> 27*5 36*7
Det framgår häraf vid jämförelse med riksprocenterna®), att
procentsiff-rorna för det i egentligaste mening tärande mankönet visa ganska stor öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
