Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
provins; man torde möjligen kunna säga att antalet under förra hälften af
1800-talet torde liafva varit tämligen stationärt. Medelsiffran för 1840—00
öfversteg emellertid medelsiffran för 1751—72 med <>18 personer, d. v. s. med
20"i %, och siffran för år 1860 öfversteg siffran för år 17f» 1 med 996
personer, d. v. s. med 36’i %. Om det sålunda ock är svårt att beräkna
tillväxtens närmare storlek, torde man möjligen kunna uppskatta den till omkring
en tredjedel af antalet vid midten af 1700-talet.
Beträffande hufvudpersouerna af torpareklassen är materialet bristfälligt,
då de egentliga dagsverkstorparnas antal städse varit ringa inom länet. Att
döma af siffrorna skulle emellertid torparna under tiden 1750 1860 hafva
tämligen kontinuerligt ökats, så att de från endast ett tjugutal vid midten
af 1700-talet skulle uppgått till närmare 300 ar 1860. Ovisst torde
emellertid vara, huruvida härvid samma uppfattning har bibehållits otn hvad som
har först,atts med »torp».
flufvudpersonerna af backstugu- och inhysesklassenia företedde under
tiden intill 1860-talet den inom riket i allmänhet typiska utvecklingen. Vid
midten af 1700-talet öfverskred deras antal icke ett hundratal, men vid
midten af 1800-talet hade antalet stigit till närmare ett par tusen.
I)e växlande uppfattningar, som tilläfventyrs hafva förefunnits på
Gott-land om hvad som bör förstås med »torp», kunna endast hafva haft den verkan,
att gränsen mellan »torp» samt backstugor» (i senare tid »backstugor och
andra lägenheter») vid olika yrkesräkningar dragits efter växlande grunder.
Betraktas hufvudporsonerna af torpare-, backstugu- och inhysesklasserua
tillsammans, torde man alltså kunna säga, att deras antal under perioden
1760—1860 ökades från ett hundratal till minst ett par tusen. De
ifrågavarande klassernas uppkomst kan således tillnärmelsevis anses hafva fallit
inom detta tidsskede.
Detta sistnämnda förhållande har, liksom inom riket i allmänhet, bestått
jämväl i afseende å den på Gottland för öfrigt fåtaliga, statareklassen.
Ilufvud-personerna inom denna kategori, som år 1825 uppgåfvos till endast 25
personer, hade år 1860 stigit till 174 personer.
Siffrorna öfver gruppen af hemmasöner öfver 1!) år och drängar äro
liksom för riket i allmänhet bristfälliga; i stort sedt torde emellertid af
dem kunna dragas den slutsats, att denna grupp under tiden 1750—1860
icke obetydligt tillväxte i antal. Medelsiffran för 1840—60 öfversteg
nämligen med 1,642 personer eller 72• -t % medelsiffran för perioden 1751—72; den
approximerade siffran för år 1860 öfversteg siffran för är 1751 med 1,655
personer eller 77*8 %■ Den ifrågavarande gruppon torde sålunda under tiden
1750 —1860 hafva ökats med ungefär tre fjärdedelar af sitt antal vid
midten af 1700-talet.
Samtliga de nu behandlade grupperna tillsammans, d. v. s. det i
vidsträcktare mening närande mankönet, utgjorde 1751—72 i medeltal 5,505
personer och 1840—60 i medeltal 9,513 personer. Detta innebär en ökning
med 4,008 personer eller 72*8 %. Siffran för år 1860 (9,300) öfversteg
siffran för år 1751 (4,992) med 4,308 personer, d. v. s. med 86-3 %.
Gruppen ifråga torde sålunda 1750—1860 hafva ökats med minst tre
fjärdedelar af sitt antal vid midten af 1700-talet, sannolikt därutöfver.
Gruppen slutligen af det i egentlig mening tärande mankönet visade
äf-venledes under tiden 1750—1860 en icke obetydlig tillväxt. Medelsiffran
för 1840—60 öfversteg med 1,419 personer, d. v. s. 36*3 %, medelsiffran för
1751—72; den approximerade siffran för ar 1860 öfversteg med 1,432
personer. d. v. s. 38*i %, siffran för år 1751. Gruppen ifråga torde sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
