- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
131

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Inom ltalarne har alltså bondeklassen varit utomordentligt talrik
relativt till de cifriga klasserna af allmogebefolkningen. En torpareklass har
nästan saknats, backstugu- och inhysesklasserna hafva knappt utgjort en
tredjedel och tjäustekl assen föga mer än hälften af den för riket typiska andelen
af jordbruksbefolkningen.

Gäfleborgs län.

Gäfleborgs län komma vi här att behandla i särskildt sammanhang, då
länet i flere agrariska afseenden bildar öfvergång mellan mälareprovinserna
samt Norrland.

År 1751 omfattade Gäfleborgs län äfven dc nuvarande Västcrnorrlands
och Jämtlands; vi antaga emellertid att folkmängdens fördelning på de fyra
hufvudgrupperna af yrken, sådan den kan beräknas för det dåvarande länet,
tillnärmelsevis gällde för de olika delarna däraf. Sistnämnda fördelning har
i så fall varit följande:

Tal) a,,, lida folkmängdens fördelning på de fyra hufvudgrupperna af yrken.

År. Jordbruk mod binäringar. Industri och bergsbrak. Handel och samfärdsel. Allmän tjänst m. m.
1751 7»5 8o 1-8 107
1Ö00 71-0 17" 2’7 8-C
1840 79 1 11-7 2-0 7-2
1900 43 o 40» 111 5-6

Ifråga om den afvikande siffran för är 1800, so ofvan sid. 115. I äldre
tid synes jordbruksbefolkningen inom länet hafva intagit en tillnärmelsevis
normal andel af hela folkmängden; under senare hälften af 1800-talet har
emellertid industrialiseringen af länot varit starkare än inom riket i
medeltal. År 1900 hade nämligen inom länet procentsiffran för
jordbruksbefolkningen nedgått till 43 %, medan motsvarande siffra för riket var 53’7 /.

Utvecklingen af den sammanlagda jordbruksbefolkningen framgår af
tabellen A), hvaraf efterföljande tabell är ett sammandrag:

Tab. bM. Den jordbrukaidkande befolkningen 1751 -1900.

Period. Hela folkmängden. Den i jordbruk medj binäringar
sysselsatta folkmängdon.
1768/72 65.861 89,467
- 1795/1800 82,244 59,468
1805/35 93,571 63,563
1 1840/50 ■ 115,377 76.794
) 1870/1900 192,779 82,552

Under perioden 1750—18G0 var således jordbruksbefolkningen stadd i
stark tillväxt. Medel siffran för perioden 1840—50 öfversteg med 37,337
personer, d. v. s. med 94’6 jö, medelsiffran för perioden 1763—72.
Skillnaden mellan siffrorna för ärou 1850 och 1763 (77,736, resp. 41,891) var
35,845 personer, d. v. s. 85’6 %■ Jordbruksbefolkningen inom Gäfleborgs
län ökades sålunda under hundraårsperioden före 1860-talet starkare än inom
riket i medeltal; sannolikt innebar donna ökning närmare eu fördubbling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:23:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emujordbr/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free