Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läuet synes alltså vara eu företeelse, som utbildade sig under förra hälften
af 1800-talet.1)
Af den sista tabellen bekräftas likaledes hvad ofvan anförts, att i äldre
tid torparoklassen var procentiskt fåtalig, tueu backstugu- och inhysesklasserna
procentiskt talrika, under det att de sistnämnda klasserna i senare tid
sjunkit till relativ fåtalighet, men torpareklassen stigit till normal numerär.
Medan nämligen vid jämförelse mellan perioderna 1795—1800 och 1870—1900
procentsiffran för torpareklassen inom hela riket steg från 13-s till l5-o %,
sä steg den inom Gäfleborgs län från endast 7‘» till 14-t och år 1900
var procentsiffran för torpareklassen inom Gäfleborgs län t. o. m. större än
motsvarande siffra inom riket ( 1 -1 ’3, resp. 13-s %). Medan åter, med
nyss-nämuda jämförclsegrund, procent siffran för backstugu- och inhysesklasserna
inom riket steg frän 10’3 till 14’ï %, sä sjönk denna siffra inom Gäfleborgs
län från 14’o till 9’3 %; år 1900 var siffran inom riket ll’o %, men inom
Gäfleborgs län t. o. m. endast 4’3 %.
Ifråga om tjänsteklassen framgår, att denna vid slutet af 1700-talet var
osedvanligt talrik inom länet; procentsiffran 1795—1800 var 20’+ %, under
det att motsvarande rikssiffra var 15’5 %. Under förra hälften af 1800-talet
ändrade sig detta förhallande i sin motsats; år 1870 var rikssiffran 13’8 %,
medan siffran inom Gäfleborgs län hade sjunkit till 8’c %. Sedermera har
den sistnämnda afvikelseu ånyo ändrat sig, så att år 1900 tjänsteklassen
inom läuet var af normal storlek (procentsiffran var 18’5 % och för riket
18-i %).
Om ifrågavarande egendomligheter, se vidare kap. III.
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens oeh Norrbottens län.
Vi komma bär att behandla de fyra nordligaste länen i riket uti ett
sammanhang.
År 1751 bildade, såsom ofvan omnämnts, Gäfleborgs, Västernorrlands och
Jämtlands län en administrativ enhet; detsamma var ännu är 1800 fallet med
Västernorrlands och Jämtlands län samt åren 1751 och 1800 jämväl med
Västerbottens och Norrbottens län. Vi antaga emellertid att do för de
dåvarande länen gällande siffrorna öfver folkmängdens fördelning på de fyra
huf-vudgrupperna af yrken tillnärmelsevis karakteriserade fördelningen inom hvarje
af de nuvarande län, hvaraf de dåvarande voro sammansatta. Följande tabell
angifver i så fall nämnda procentiska fördelning (se tab. a,, sid. 137).
Dessa siffror synas gifva vid banden, att den af jordbruk med binäringar
lefvande befolkningens andel utaf hela folkmängden sknlle hafva varit i
stigande nnder perioden 1751—1840. Om emellertid sa äfven i någon mån
kan hafva varit förhållandet, torde dock hufvudanledningen till de stigande
siffrorna sammanhänga med det statistiska materialets olikformighet. Siffrorna
för ar 1840 äro de tillförlitligaste; de antyda, att den af jordbruk lefvande
befolkningen inom de nordligaste länen af riket uti äldre tid var
osedvanligt talrik, i jämförelse med öfriga yrkesgrupper. (Jfr rikssiffran för
år 1840, som var 80’» "i.) Industrialiseringen under senare hälften af
1800-talet framträder tydligt af tabellen; dock hade procentsiffrorna ar 1900
•) I vUs mån kan ayima ra Ju cn mot.sägul&c httri-incllan ocl» mollan do t ofvnn anförda iörbullandu,
utt bouJekl&sseu Inom länet, efter IjufvudporäOner rUknndt, Unnu under perlodorna 1805—35 och 1840—
GO var undertaligure Un inom riket i genomsnitt. Förklaringen kun endast ligga dftrntl. att
bondefamiljerna inom lanet voro o^odvauligt stora, hvarom ttfven procentiiffrorna l kol. G nf tab. cn gifva
cn antydnn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
