Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III. Sammanfattning af resultaten ifråga 0111 den
jordbruks-idkande befolkningens utveckling oeli sammansättning inom
olika delar af riket.
Den jordbruksidkande befolkningens olikartade utveckling inom
olika delar af riket liar gifvetvis stått i visst samband med
egendomligheter hos den allmänna befolkningsrörelsen. Öfver dessa
sistnämnda förhållanden föreligga ingående undersökningar, af G.
Suntl-härg,1) hvilkas hufvudresnltat böra i detta sammanhang förutskickas.
Ur synpunkten af den allmänna befolkningsrörelsen sönderfaller
Sverige i tre liufvudområden med olikartade demografiska
förhållanden. Det första af dessa är östra Sverige, hvars
befolkningsförhållanden finnas mest utpräglade i de fyra länen kring Mälaren,
nämligen Stockholms, Upsala, Södermanlands och Västmanlands län,
men hvilka jämväl i regel igenfinnas uti Gäfleborgs och Kopparbergs
län i norr samt Östergötlands och Gottlands län i söder. Det andra
luiivudotnrådet är västra Sverige, omfattande Västgötalänen jämt«
Bohuslän och Dal, Småland, åtminstone de båda inre länen, llalland
och Skåne samt norrut Värmlands och Örebro län. Blekinge
intager en säregen ställning, som i vissa fall erinrar om östra Sverige,
i andra fall åter om västra. Det tredje hufvudområdet slutligen är
nordliga Sverige, omfattande Västernorrlands, Västerbottens och
Norrbottens län, hvaremot Jämtland i de flesta afseenden visar de för
det östra hufvudområdet karakteristiska befolkningsförhållandena.
I afseende å giftermälsfrelcvensen skilja sig de nu omhandlade
tre hnfvudområdena därutinnan,2) att under det 19:de århundradet
östra och norra Sverige i allmänhet hafva uppvisat en hög, men västra
Sverige en låg giftermälsfrekvens. Särskildt framträdande har i äldre
tid3) skillnaden varit mellan östra och västra Sverige, hvarjämte
under senare tid den höga giftermålsfrekvensen i nordliga Sverige
varit anmärkningsvärd. Till östra Sverige få i detta sammanhang
räknas de fyra Mälarelänen äfvensom Kopparbergs, Gäfleborgs, öster
götlands ocli Gottlands samt delvis äfven Kalmar län; till västra
i) Bidrag till Sverige* Officiella Statistik; Litt. A. lie/oIkningtttalit tik. Kör år 1800. l:sta afdoln.
r.ihang. Folkmlingdens fdriindrlngnr i Sverige åron 1881—11)00. jämte iifver.slkter för Aron 1816—1900.
I’Ör Ar 1000, 4:do afdoln. Bofolkningsrörolnen l Sverige årep 181»1—1900 — Gustav Sundbiirg,
Bevölkc-rungsstutlstik Schwodens l7flo—1800. Klnige ilauptresultato. Sthlm 1907. — 2) So ofvan o it« rade
lnsfolk-uliissatutistteka publikation för år^SiH), sid. XI. — a) Diirmod af&es förru hUlfteu af 1800-talet; de hllr
referettdd undersökningarna sträcka »Ig i eko llingre tillbak» Un till år 1810.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
