Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkklasserna ifråga hafva således icke bibehållit sig bättre inom
de delar af riket (det östra hufvudområdet), där deras tillväxt före
1860-talet var häftigast. Om backstugu-och inhysesklasserna
undersökas hvar för sig, sä kan visserligen iakttagas, att backstugorna
bibehållit sig bättre i Mälareprovinserna än i öfriga delar af riket,
samt att inhyseshjonens minskning varit minst uti Norrland.1) Men
i öfrigt framträda ieke heller i sådant fall de olika kufvudområdeuas
egendomligheter. I allmänhet kan sägas, att dessa gruppers
utveckling efter 1860-talet har varit bestämd af andra faktorer än af dem,
som innehållits i den allmänna befö lkn in gsrörel s en.
Torpareklassens utveckling inom olika landsdelar under tiden
före 1860-talet uppvisade vissa likheter med backstugu- och
inhyses-klassernas. Medan hufvudpersonerna af denna kategori inom riket
i genomsnitt fyradubblades,2) så var ökningen inom de tre länen
närmast Stockholm endast obetydlig,3) utgjorde inom Västmanlands län
endast två tredjedelar4) och inom Östergötlands icke en fördubbling
af antalet vid midten af 1700-talet.6) Inom Småland åter försiggick
en tre- å fyradnbbling,6) inom de sydsvenska provinserna en sex- ä
sjudubbling,7) inom Göteborgs och Bohus län en fyra- å femdubbling,8)
inom Västgötalänen mera än en femdubbling,:“) inom Värmland mera
än en fyradubbling10) och inom Örebro län närmare en fyradnbbling.11)
På Gottland samt i Norrland föll torpareklassens ’*) uppkomst nästan
helt och hållet inom perioden ifråga.
Man finner sålunda huru äfven torparnas tillväxt under tiden
före 1860-talet i viss mån bestämdes af de demografiska
hnfvud-områdenas egendomligheter. Tillväxten inom det östra
hufvndområ-det var ju väsentligt svagare än inom de västra och norra.13)
Emellertid är det påtagligt, att för denna utveckling äfven andra faktorer
varit bestämmande.
1 afseende å torpareklassens utveckling under nu betraktade
tidsskede liar vidare iakttagits två anmärkningsvärda förhållanden. Vi
hafva funnit, att inom Mälareprovinserna och Östergötland föll
ökningen endast inom senare hälften af 1700-talet, under det att
torparnas antal under hela förra hälften af 1800-talet var stationärt
eller t. o. m. gick något tillbaka.14) Inom det östra demografiska
hufvudområdet15) nådde således torpareklassen sin numeriska kulmen
redan ett halft sekel före den tid, då den svenska
jordbruksbefolkningen i allmänhet nådde denna kritiska punkt. Vi skola straxt
sammanställa detta med vissa egendomligheter hos bondeklassens
utveckling.111) På 1840-talet begynte vidare, visserligen i främsta
rummet inom vissa Mälarelän och Östergötland,17) men äfven pä andra
i) .Tfr det i not, 3) sid. 1!) citerade ställe, sid. »8. — *) Sid. 29. — ») Sid. (¡8. — 4) Sid. 66. —
Sid. 73. - »> Rid. Hi>. — T) Sid. 1)7. — «) Sid. 101. - »> Sid. 110. — 10) Sid. 119. — ") Sid. 119. —
1®) I afKOcnclu u ntorjwirim» i Norrland, jfr sid. 163. – *8) I nfnocndo il (Mtlnnd, g«- ofvnn i toxton nid.
135. — >*) Sid. 68. Ct:. 73. — >6) .Tfr att itiom Kopparbergs lilu en utpriiglml minskning ägdo rum. Ofvnn
Sid. 163. — 1«) Bid. 168. — »*) bid. 68, 73.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
