Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pa 1860-talet nådde utvecklingen en vändpunkt. Den starka
tillväxten af jordbruksbefolkningen efterträddes inom mellersta och
södra Sverige af en stationär eller regressiv utveckling, och inom
Norrland minskades tillväxtens tempo. Regressen träffade
emellertid hufvudsakligen de landsbygdens underklasser, hvilka under tiden
förut visat en sådan utomordentlig tillväxt. Med undantag för
statareklassen, decimerades dessa klasser betydligt, beträffande såväl
numerären i dess helhet som antalet af htifvudpersoner. Bondeklassen
äter gick, hvad hufvudpersonernas antal beträffar, t. o. m. starkare
framåt än förut; och äfven numerären i dess helhet var åtminstone
stationär, oui den icke ökades.1) Den egentliga dräng-och pigklassen
torde väl hafva minskats, men den lösa tjänsteklassen i dess helhet
ökades. Under denna senaste fas af landsbygdens historia har
utvecklingen således rört sig tillbaka mot den struktur, som i äldre
tider. dä. torpare-, backstugu- och inhysesklasserna saknades, var
den förhärskande. Af för framtiden stor betydelse är då. huruvida
bonde- eller tjänsteklassen härvid bibehållit sig bäst eller visat den
starkaste tillväxten. Det befinnes att det östra hufvudområdet
fortfarande utvecklat sig i plutokratisk. de västra och norra
hufvudområ-dena i allmänhet i mera demokratisk riktning.
Mellan å ena sidan östra, å andra sidan västra och norra
Sverige hafva vi funnit skiljaktigheter i tvä anmärkningsvärda
hänseenden. Dels har det gällt progressionen i jordbruksbefolkningens
tillväxt under tiden före 1860-talet, dels den sist anmärkta skillnaden
i afseende å jordbruksbefolkningens sammansättning. Det framställer
sig då den frågan, huruvida mellan dessa bada företeelser något
samband har bestått; med andra ord huruvida Mälareprovinsernas
och Östergötlands mera plutokratiska utveckling har statt i
kausal-förhållande till dessa provinsers långsammare belblkningsrörelse.
Att under förra hälften af 1800-talet den lösa tjänsteklassen
uti sistnämnda provinser visade en så stark tillväxt, sammanhängde
såsotu anmärkts med bondeklassens stationära eller regressiva
utveckling. Denna åter gick parallellt med en stationär eller
tillbaka-gående utveckling af jordstyckningen. Det är i främsta rummet detta
sistnämnda förhållande, som inom det östra hufvudområdet förorsakat
tjänstek lassens relativt till bondeklassens starka tillväxt. I ett annat
sammanhang skola dessa agrariska frågor tagas i närmare
skärskådande. Det vore emellertid egendomligt, om icke något
sammanhang bestode mellan två så i ögonen fallande ocb till det östra
hufvudområdet begränsade företeelser som den långsamma folkökningen
och den stillastående jordfördelningen. Olika länders och tiders
be-folkningsstatistiska egendomligheter äro i stort sedt ännu oförklarade.
Åtminstone kan tänkas, att både den stillastående jordfördelningen
i) Mlnskuing lakttinfe» blott 1 de sydsvenska provlusernu och DaUruc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
