Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anmärkningsvärd t är att detta sistnämnda icke synes hafva varit
fallet ens med en sädan kategori som t. ex. inhysesklassen, som ju
inom Sverige äfven i Norrland starkt aftagit.
Så vidt man kan döma af tillgängliga finska undersökningar,
hade alltså utvecklingen i detta land under tiden före 1860-talet
vissa allmänna likheter med utvecklingen inom Sverige, men har
Finland efter samma tidsskede visat en betydligt gynnsammare be
folkningsrörelse inom jordbruket än hvad fallet varit inom vårt
land. Därvid må emellertid lämnas öppet, om icke under de sista
decennierna en utveckling äfven inom Finland liar tagit sin
begynnelse, som i allmänna drag påminner om den i Sverige
försiggångna.
För Norge föreligger ett yrkesstatistiskt material från tiden
1801—1!)00.’) i det att yrkesräkuingar utfördes åren 1801, 1825, 1835,
1S45, 1855, 1865, 1875. 1890 och 1900.-) Af detta material framgår,
att den norska jordbruksbefolkningens utveckling företett flera
kuf-vnddrag liknande den svenskas. Under tiden intill midten af
1860-talet var den sålunda stadd i fortskridande betydlig tillväxt, men
vid nämnda tidpunkt inträffade ett omslag i utvecklingen. Under
tiden 1865—1900 gick numerären nämligen tillbaka. Såsom det vill
synas har tillbakagången varit betydlig,8) i det att den 1865—1900
uppgått till omkring en femtedel af nnmerären år 1865. Det
framgår alltså att regressen varit betydligt starkare än i Sverige; att
alltså inom Norge jordbruksbefolkningens utveckling under den
se-uaste mansåldern varit än ogynnsammare än i vårt land.
Åtminstone intill 1850-talet försiggick tillväxten inom alla
kategorier af jordbruksbefolkningen, utom gruppen af »leilsendinger og
forpagtere». Sistnämnda kategoris aftagande kan dock möjligen hafva
varit skenbar, beroende på att ifrågavarande personer åtminstone
delvis öfvergingo till själfägareklassen. Redan i slutet af
1840-talet synes emellertid en minskning hafva begynt inom den manliga
tjänsteklassen; under perioden 1855—65 tog jämväl husmännens
tillbakagång sin begynnelse. Under regressen efter 1860-talet har
tillbakagången därefter träffat familjemedlemmarna inom olika kategorier,
’) Uppgifter om befolkningens yrkesfördolning m. m. under de 16:de ocb 17:de århundradena
iln-naa i Tallak Limlstol, Mandtallei i Norge 1701 samt Oplysninger om rulkmamgdens Berasgeise 1 Norge
1 det lr,:de och 17 :d#* A arhundrede. Kristiania 1887. - *) A’o r<je» Officiell» Stat i* tik, ndgivcr i aarer. 1874.
<’• N:o 1. Tabeller vedkommende iolkctjulliugerno i nureuo 1801 og 182$. Statistiske Jiibellerfor
Komje-ri9et Xorge. Förste Ra*kke. indeholdende tabeller over Folkeinajngden i Norge den 2i»:de November Ina,**.
KrUtiania 183$. — Dito. Ottende H:v>kke, indeholdende tahellor over folketmengden i Norge den 31 deo.
184ö... Kribliania 1M7. — Dito. Sextende Itu-kk<-, indeholdeude tabeller over folkcnm-ngden i
Norden 31 dec. 18*16. .. Kristian ia 1857. — Xoryet Of. Stat., udgiven I aaret 1861». C. N:o 1.
llCäultaterm-af folketwllingeii i Norge i januar 1866. — Dito. C. N:o 1. Kesultaterne af folketadlingen i Norge i
janunr 1876 (1878—1881). — Dito. C. N:o 1. Bidrag til en norsk ItcfolkmngRBtntistlk. Inledning til
Tabeller indeholdcudc Ileaultuterue af Folketudllngen 1 Norge i januar 1876 (1882). — Dito. Tredje Iliekkc.
N:o 236. 2f*9 och 284. < IHUti—*>*.) — Dito. Fjerde Itjekke. \’:o 111 och 124. <15»05.) — .Ifr dessutom A. T/i.
A/ifr. Det. norske folk» hovederhverv 1801 aamt 1863—1900. (Stnt«okonomi »k tidskrift l’.K>4.) — ») Jfr
Kla*r 1. c. ild. 26.1—66. — S) NmuerUrcn uppglfvea 1865 till 1.110 tuaeu och 1900 till !>17 tiueu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
