Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§ p. Vissa, kategorier af ogifta kvinnor (17 dito).
C) Hela summan (15 dito).
(m) Änkor i § k (1 dito).
(n) Änkor i § m (1 dito).
(o) Änkor i § n (1 dito).
Vissa, kategorier af ogifta kvinnor (17 dito).
C) Hela samman (16 dito).
Inom alla yrkesgrupper i afdelning A) upptogos, särskilda från hvarandra, dels
gifta män, dels änklingar och ogifta män, dels de gifta männens hustrur. Denna
uppdelning af de manliga näringsutöfvarna efter civilstånd, som skedde 1775-1800
men icke 1805-15, återupptogs sålunda nu. Vidare förekommo särskilda kolumner för
»vid arbetet biträdande kvinnkön» inom bruks- och fabriksidkareklassen i städerna och
på landsbygden samt inom handtverkareklassen i städerna. Dessa kvinnor räknades
gifvetvis in i kvinnkönet, då summorna af mankön, resp. kvinnkön hopräknades i afdelning C).
Hustrurna, hvilka under 1805—35 årens yrkesräkningar upptagits under
hufvudafdelningen B), och endast specificerats i afseende å do olika paragraferna under A),
men ej i afseendc å dessas underlydande grupper, upptogos fr. o. m. 1840 vid
sidan af männen inom hvarje yrkesgrupp under afdelningen Ä). Uti länssammandragen
1840 —50 äro emellertid hustrurna tillhörande närstående yrkesgrupper ibland
sammanslagna med hvarandra. Detsamma är ibland fallet med barnen i städernas § o och
landsbygdens § p. Om således en fullständig specifikation af familjemedlemmarna för
hvarje yrkesgrupp under A) ännu icke kan erhållas, så är dock än större specifikation
nu möjlig: än hvad 1805—35 var fallet.
Liksom 1825-35 följdes allt fortfarande grundsatsen att inga dubbelräkningar af
kvinnliga hufvudpersoner ägde rum.
De förändringar, hvilka fr. o. m. 1840 vidtogos och hvilka utöfva inflytande på de
här publicerade tabellerna, voro följande:
l:o) Inom gruppen »ur tjänst gångna» m. fl. personer särskildes nu mellan
personer, hvilka kunde anses hafva. sin utkomst af jordbruket, och personer, med hvilka
detta icke var fallet. Fr. o. m. 1810 försvinner således helt och hållet den olägenhet,
som 1805—35 var oundviklig, nämligen att ifrågavarande grupp i dess helhet måste
räknas till jordbruket. Gruppens klyfning skedde nu i afseende å landsbygden på
sådant sätt, att uti länssammandragen efterföljande grupper upptogos vid sidan af allmogen i §
1, nämligen »possessionater som äro i verklig tjänst och icke förut upptagna, men som äga
och sköta landtbruk»; arrendatorer dito, utom dem, som höra till bondeståndet»;
»bergsmän, som tillika äro jordbrukare»; »gästgifvare med jordbruk» samt »traktörer och
krögare med jordbruk». Äfven inom samma grupp inom städerna särskildes »bergsmän,
som ännu hafva jordbruk» samt »possessionater och arrendatorer på landet, skattskrifna
i stad», och upptogos vid sidan af allmogen i landsbygdens § l. Alla dessa sju
grupper äro här sammanslagna med hvarandra och upptagna i våra tabeller bland
den jordbruksidkande befolkningen. Hustrur och barn tillhörande dessa grupper kunna
likaledes särskiljas, med undantag af barnen till de två sistnämnda, städerna tillhörande
grupperna, hvilka barn äro sammanslagna med de öfriga barnen i städernas § g. Dessa
sistnämnda barn komma således icke med i våra tabeller.
2:o) Inom allmogeklassen försvinner nu gruppen bergsmän, hvilken åren 1825—
1835 var därunder inräknad, emedan bergsmännen, såsom ofvan anmärkts, i den mån
de idkade jordbruk, inräknades i den under l:o) nämnda gruppen. Vidare infördes
under allmogeklassen grupperna vanföra backstuguhjon och vanföra inhyseshjon, hvilka
förut torde hafva inräknats i fattigklassen.
3:o) Hustrurna af allmogeklassen kunna år 1840 specificeras i sex grupper,
nämligen hustrur a) till bergsskattetorpare, bönder på egna hemman, bönder på andras
hemman, jordtorpare, stattorpare, skärbönder och nybyggare, b) till gifta söner till bönder oeh
torpare c) till arbetsföra backstuguhjon och arbetsföra inhyseshjon, d) till vanföra
backstuguhjon och vanföra inhyseshjon, e) till åldriga och bräckliga bönder och torpare,
f) till lappar. Áren 1845 och 1850 äro länssammandragen så uppgjorda, att hustrurna
kunna specificeras i samma grupper som männen af allmogeklassen. Uti de här
publicerade tabellerna äro emellertid af utrymmesskäl hustrurna af lappallmogen
sammanslagna med änkor och vuxna ogifta kvinnor af samma allmoge; ett särskiljande
dem emellan sker i noterna.
4:o) Änkorna af allmogeklassen kunna specificeras i två grupper, nämligen n)
änkor efter bergsmän och allmoge, som ännu hafva gårdsskötsel, b) änkor, som äro
backstugu- och inhyseshjon.
5:o) Barnen af allmogeklassen under tio år kunna specificeras i sex grupper,
nämligen a) barn till samtliga kategorierna inom allmogeklassen, utom backstugu- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
