Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4:o) För tiden 1805— 20 tillkommer ytterligare, att våra siffror öfver den
kvinnliga i jordbruket sysselsatta tjänsteklassen jämväl komma att innesluta pigor och
tjänsteflickor som icke äro sysselsatta i jordbruket. Särskildt åren 1805 och 1810, då ingen
skillnad kan göras mellan landsbygden oeh städerna, innebär detta en afscvärd
oegentlighet.
5:o) För tiden 1840—50 finnes ånyo, liksom 1775—18000, jämte allmogeklassen,
specifikation öfver jordbrukande ståndspersoner af olika slag med deras
familjemedlemmar. äfvensom i jordbruket sysselsatt betjäning till sådana ståndspersoner med
familjemedlemmar (de senares barn dock hopslagna med allmogens). Slutsummorna ftSr dessa
år öfver den i jordbruket sysselsetta folkmängden torde af dessa och andra skäl vara
de tillförlitligaste som finnas före år 1870.
6:o) För åren 1855 och 1860 finnas endast uppgifter om antalet af
hufvudpersoner, och slutsiffror öfver den i jordbruket sysselsatta folkmängden saknas.
Bland nämnda hufvudpersoner äro emellertid jordbrnkande personer utom allmogeklassen
älven upptagna: år 1860 äro dessa f. ö. sammanslagna med hemmansägareklassen. År
1860 består äfven den mindre oegentlighet, att i sågverksrörelsen sysselsatta personer
ingå i våra slutsummor.
7:o) För tiden 1870—1900 omfatta slutsummorna öfver den i jordbruket med
binäringar sysselsatta folkmängden de kategorier, såväl af allmogen som af andra stånd,
hvilka skäligen kunna föras hit; doek med undantag af grupperna af inhyseshjon oeh
födorådstagare, hvilka åtminstone vid historiska jämförelser böra räknas till
jordbruksbefolkningen. Siffrorna öfver dessa båda grnppcr äro därför i sammandragstabcllcrna
A. B, F och G äfvensom i tabellerna i hufvudtcxtcn. hopadderade med slutsummorna i
råtabellerna. Någon skillnad mellan jordbrukande ståndspersoner samt hemmansägare oeh
brukare af allmogeklassen göres år 1870 alls icke, och åren 1880 1900 endast i
riks-summorna. Är 1870 består, liksom år 1860, den mindre ocgcntlighet, att äfven i
sågverksrörelsen sysselsatta personer ingå i våra slutsummor.
Dessa anmärkningar l:o)—7:o) böra beaktas vid alla de tillfällen, då
framställningen i hufvudtexten afhandlar slutsummorna öfver den i jordbruket med
binäringar sysselsatta folkmängden. Dc innehålla äfven de erforderliga förklaringarna till
sammandragstabellerna A och B.
Om således redan slutsummorna öfver den i jordbruket sysselsatta folkmängden
under tiden 1751—1900 måste begagnas med åtskilliga reservationer, så är detta än mer
fallet i afseende å siffrorna öfver folkmängden inom de olika kategorierna af den
jordbruksidkande befolkningen. Det har härvidlag af hvad ofvan är anfördt särskildt
framgått följande:
l:o) Endast under perioderna 1775—1800 oeh 1840— 55 samt, i afseende å
rikssummorna, under perioden 1880—1900 är det möjligt att särskilja allmogeklassen från
öfriga i jordbruket sysselsatta personer. Under perioderna 1751—72 och 1805—35
antingen saknas alla siffror öfver de senaro eller äro dessa siffror ofullständiga (jfr ofvan).
Åren 1860 och 1870 än) nämnda personer inräknade bland allmogeklassen. — Af dessa
skäl har ingen scparattabcll utarbetats öfver den egentliga allmogeklassens storlek
1751—1900, hvilket äfven göres mindre påkalladt af do skäl, att de jordbrukande
ståndspersonernas antal ända fram till dc senare årtiondena var relativt mycket litet i
förhållande till allmogens oeh att särskiljandet demcmcllan åren 1880 1900 har varit
synnerligen bristfälligt.
2:o) För tiden 1751—72 kan ingen skillnad göras mellan hemmansägareklassens,
torpareklassens samt baekstugn- och inhyseshjonklassernas barn och andra
familjemedlemmar än hustrur. Icke heller kan för denna tid tjänsteklassen separeras från de
öfriga kategorierna af allmogeklassen.
3:o) För tiden 1775—1800 är däremot ett fullständigt särskiljande möjligt mellan
a) hcmmansägareklassen. inkl. familjemedlemmar: b) torpareklassen, inkl. dito: c)
backstugu- och inhyseshjonklasscrna, inkl. dito: d) tjänsteklassen på landsbygden, inkl. dito.
4:o) För tiden 1805—35 åter saknas möjlighet att särskilja hustrur eller barn
till de olika kategorierna af allmogeklassen, då hustrur, resp. barn till samtliga dessa
kategorier äro sammanslagna med hvarandra; icke heller kan tjänsteklassen separeras
från allmogens hemmavarande barn (jfr nedan).
5:o) Särskilda diskontinuiteter föranledas under tiden 1805—50 af de till
allmogeklassen hörande änkorna. Under tiden 1805—20 delades dessa i tre grupper,
nämligen »bondeänkor som ännu hafva hushåll och gårdsskötsel», »änkor som lefva hos
sina barn» samt öfriga änkor. De sistnämnda tordo hafva hopslagits med hustrurna af
allmogeklassen: åtminstone angafs detta i länssammandragen hafva varit fallet åren
1805 och 1810. För de två förstnämnda funnos särskilda kolumner. Under tiden
fr. o. m. 1825 slopades emellertid kolumnen »änkor, som lefva hos sina barn», och tordo
dessa änkor, åtminstone 1825—85, hafva hopräknats med hustrurna af allmogeklassen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
