Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversikt af utvandringslagstiftningens historiska utveckling - I. Den restriktiva utvandringslagstiftningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
17 juni 1801 angående passagerareafgiften förnyades vissa redan i
äldre k. påbud af den 16 mars 1782 och den 26 mars 1734 samt k. resolution
af den 3 febr. 1748, §19, träffade bestämmelser om skyldighet
att erlägga vissa afgifter vid uttagande af pass till utrikes ort,
hvilka afgifter, som tidigare varit anslagna amiralitetsinkvarteringskassan,
genom k. brefvet den 29 mars 1798 hade förordnats därefter
skola komma amiralitetskrigsmanskassan till godo. Genom k. kung.
den 26 juni 1804 utfärdades en närmare förklaring öfver 1768 oeh
1781 årens förbud, hvilka ytterligare inskärptes till efterlefnad med
den inskränkning, att bofaste personer skulle efter k. bfhdes pröfning
kunna befrias från skyldighet att ställa borgen vid utrikes resa.
Dessa under det gustavianska enväldet utfärdade författningar
voro som synes hufvudsakligen föreskrifter till betryggande af de
under frihetstiden utfärdade hufvudförfattningarnes efterlefnad. De
inneburo i ingen mån någon skärpning af de sistnämndas restriktiva
bestämmelser; snarare medgåfvo de i en oeh annan punkt en lättnad
i tidigare utfärdade föreskrifter. Den restriktiva utvandringslagstiftningen
i Sverige måste fördenskull anses hafva i alla väsentliga delar
tillkommit under det föregående demokratiska statsskicket, liksom
den då framgick ur allvarliga fosterländska omsorger om det
inhemska näringslifvets förkofran samt åtföljdes af ett omfattande
inre lagstiftningsarbete för underlättande af de utvandrande folkelementens
utkomst och bosättning. Huruvida de restriktiva bestämmelserna
i och för sig kunna antagas hafva under ifrågavarande
tidsskeden fyllt sitt ändamål, kan ej med någon visshet sägas; de
tätt efter hvarandra utfärdade förnyade påbuden antyda visserligen
motsatsen, men å andra sidan torde under den gustavianska tiden de
olagliga utflyttningarna ej hafva haft så synnerligen stort omfång.
Annu några år efter det nuvarande statsskickets införande tillkomino
författningar för inskärpande af bestående restriktiva föreskrifter.
Uti kungl. förbudet den 27 dec. 1811 säger sig kungl.
maj:t halva inhämtat, att författningarnas förbud att utan vederbörligt
tillstånd begifva sig utur riket icke noggrannt blifvit iakttaget,
i synnerhet i gränsorterna; och att »ehuru det å ena sidan är nödvändigt
för näringarnas tillväxt och förkofran, att handtverksfolk å
utiikes ort söka förvärfva sig ytterligare kunskaper och skicklighet
uti de slöjder de idka, så är det å andra sidan icke förenligt med
rikets sanna fördel att från åkerbruket skilja nyttiga arbetare».
Fördenskull påminnes om att bestående föreskrifter på det nogaste
skola iakttagas, och erinras om att sådana rikets undersåtar, hvilka
satt sig alldeles neder att bygga och bo under främmande herrskap,
icke kunna annorlunda anses än såsom utländske män, och att med
dem, i händelse de vilja uti riket återkomma, skall förfaras på samma
stränga sätt som för utlänningar strax förut stadgats i k. för. den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
