Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversikt af utvandringslagstiftningens historiska utveckling - III. De moderna utvandringslagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 KMKiKATIONSCTREDNINliEN. BILAUA I. UTVANDKINGSLAGSTlFTNINtt.
synpunkter gjort sig gällande i Schweiz, ehuru de till följd af flere
samverkande omständigheter endast i viss grad kommo tiJl uttryck
i den nya förbundslagen. 1 Tyska riket åter med dess annorlunda
marina och politiska ställning lågo förhållandena gynnsammare för
inslåendet på en nationell utvandringspolitik, ocb den nya rikslagen
genomdrefs i riksdagen med understöd af alla nationella parter,
under motstånd endast från »de frisinnade» och socialdemokraterna.
Den anordning med öfverflyttande på redarne själfva af
kon-cessionsplikt och ansvarighet för transporten, som genom lagen
föreskrefs skola vara regel, mötte visserligen ieke gensagor från något
håll inom riksdagen. Utom de ofvannämnda fördelar, som detta
medför i afseende å kontrollen inom landet öfver hela
ntvandrings-väsendet, erkändes från alla hall fördelen af de strängare fordringar,
som genom en sådan anordning möjliggöras i afseende å förhållandena
ombord å utländska redares fartyg, i de härbergen, med hvilka dessa
stå i förbindelse, samt i allmänhet i afseende å deras behandling af
utvandrarne. .Endast genom att dessa redare personligen ställas
under koncession kunna villkor i dessa afseenden förbindas vid deras rätt
att drifva rörelse inom landet och kunna de genom risken att
utestängas från all sådan verksamhet antagas vinnlägga sig om en god
behandling af utvandrarn®. Äfven lagstiftningens längst gående
åtgärd, nämligen vägran eller återkal lande af koncession för en redare
på grund af missförhållanden vid transporten och i hans
affärsverksamhet, kan icke med någon utvandringspolitisk utgångspunkt väcka
betänklighet, eftersom denna princip redan i den liberala
lagstiftningen allmänt bar kommit till uttryck i afseende å de ansvarige
utvandringsföretagarne och den nya lagstiftningen endast gör en
dylik åtgärd verkligt effektiv genom att göra redarne själfva till
sådana ansvarige företagare. Med de rättsuppfattningar, som i
innevarande tid äro rådande i afseende å mellanfolkliga förbindelser
och hvarje stats befogenhet att medgifva och vägra utlänningar rätt
till näringsverksamhet inom densamma, äro åtgärder af detta slag
äfven erkända såsom hvarje nations naturliga rättighet. Den af den
tyska rikslagen fastslagna principen i detta afseende har äfven
i de länder, där den kommit till införande (se nedan), visat sig
fördelaktig, oeh har äfven vid sitt strängaste tillämpande icke gifvit
anledning till mellanfolkliga anmärkningar.
Det var i stället i andra afseenden, som den tyska rikslagen
var föremål för en del om oek icke större meningsskiljaktigheter.
Då den lade ansvaret för utvandrarbefordringen på vissa företar/ar/
på sådant sätt, att den åt hvarje företagare meddelade koncessionen
endast ska] i hafva afseende å transporten från bestämda
inskepp-ningshamnar samt till bestämda transoceanska orter, landsdelar eller
länder, sä lag bakom detta den grundsats, att hvarje koncession
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
