Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan få en mängd människor att tro den, ja, att gå i döden för dess
sanning? — Också dref Smith en energisk propaganda, hänvisande
till sin utomordentliga profetgåfva, som alltjämt bekräftades genom
nya »uppenbarelser», och hans trogna gåfvo honom icke efter i nit.
Tack vare förespeglingar om delaktighet i det stundande
tusenårs-rikets alla härligheter strömmade folk skarvis till mormondopet —
alla proselyter döptes, vare sig dc voro döpta förut eller icke, —
och församlingar af »heliga» bildade sig här och där både i Europa
och Amerika. Den store profetens anseende växte, han började
uppträda äfven som världslig regent, skaffade sig trupper, antog titeln
»general» och aspirerade t. o. m. på presidentvärdigheten i. Förenta
staterna.
Men han rönte oek stigande motstånd. Bland de troende väckte
hans äfventyrliga affärsföretag och hans skandalösa lif
betänkligheter. Smith var sedan 1827 gift med cn kvinna, som i hans
sällskap förlupit sina föräldrar, men hans starka sinnlighet kräl’de flera
förbindelser. För att tillstoppa munnen på sin knotande hustru
förskaffade han sig då en uppenbarelse, som, tvärtemot utsagor i
Mor-inons bok, tillät honom, och andra med hans tillåtelse, att ha flera
hustrur. I detta som i mycket annat påminner Smith om
Moliam-med. Först hans efterträdare i profetdömet, Brigham Young,
förkunnade dock offentligt läran om månggiftet och gjorde det till
en plikt för de heliga; ingen kvinna kunde bli salig utan att
»beseglas» vid en man. Man är fräck nog att påstå, att äfven Jesus
lefde i månggifte.
Svårare var motståndet från de utomståendes sida. En gång
blef Smith på iikta amerikanskt manér tjärad och fjädrad af en hop
»hedningar». De heliga mötte våld med våld, hvarför oroligheterna
artade sig till borgerligt krig. Slutligen inmanades profeten i häkte
för att ställas inför domstol. Men fängelset stormades af en
ursinnig folkhop, och han blef jämte sin broder Hiram ihjälskjuten (1844).
»Martyrernas» blod stegrade endast de troendes fanatism. Då
fientligheterna fortforo, beslöt man att likt det gamla Israel utvandra
och bortom civilisationens gränser uppsöka ett förlofvadt land.
Hösten 1846 företogs från Nauvoo i Illinois, mormonernas dåvarande
hufvudort, den omkr. 200 (sv.) mil långa vandringen till Stora
saltsjön på andra sidan Klippiga bergen. Tåget, som kräfde flera
månader och till stor del gick genom öde trakter, var utomordentligt
mödosamt och pröfvande. Landet, där man slog sig ned, tillhörde
Mexiko men kom redan 1848 i Förenta staternas ägo. Här ville
mormonerna taga i besittning ett område stort som halfva Europa
och grunda en själfständig »Ökenstat» (Deseret), men regeringen i
Washington upprättade i stället territoriet Utah under Unionens
uppsikt. Detta gaf anledning till en lång rad fientligheter mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
