Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kungl. förordningen angående ändring i gällande bestämmelser om
ansvar för den, som träder till eller utsprider villfarande lära, den
23 oktober 18(50, förekommande stadgande om ansvar för den, som
offentligen förkunnar eller till annans förledande annorledes
utsprider lärosatser, som äro mot den rena evangeliska läran stridande,
samt att det torde vara främmande trosbekännare obetaget att
samlas till gemensam andaktsöfning, äfven om andra därvid äga tillträde
eller tid och ställe för sammankomsten lcungöres i tidning, och detta
äfven i det fall, att de icke för sin församling förvärfvat den
ställning, som enligt Kungl. förordningen den 3.1 oktober 1873 är
förbehållen offentligen erkända församlingar.»
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt fann
öfverståthållare-ämbetet konsistorii anmälan icke föranleda till vidare åtgärd.
Under hänvisning till hvad som förekommit i ämnet ingick
konsistorium kort därefter, eller den 4 april 1905, till Kungl. Maj:t med
en skrifvelse, hvari konsistorium framhåller, att enligt
öfverståt-hållareämbetets mening mormonerna skulle, fastän Kungl. Maj:t ej
bifallit deras ansökning att få bilda en af staten erkänd församling
oeh trots § 1 i Kungl. förordningen den 31 oktober 1873, likväl få
obehindradt hålla offentliga gudstjänster oeh sålunda i det stycket
anses likställda med af staten erkända kristliga trossamfund.
Konsistorium hade därför funnit sig böra anmäla dessa förhållanden hos
Kungl. Maj:t, >och då mormonernas lära och författning är sådan,
att den kan leda till svåra missbruk i såväl religiöst som etiskt
hänseende och sådant också, såsom allmänt kändt är, flera gånger
verkligen inträffat i derus hemland, Amerika», hemställde
konsistorium i underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för
hämmande af deras skadliga verksamhet i vårt land.
Kungl. Maj:t fann emellertid, enligt beslut den 25 maj 1905,
konsistorii hemställan icke föranleda till någon åtgärd.
Trots att mormonsamfundet icke ansetts böra vinna statens
erkännande, drifva mormonmissionärerna således numera sin propaganda
fullkomligt obehindradt; de hälla sina gudstjänster, som de
annonsera för allmänheten, utöfva sina ceremonier o. s. v. samt vandra
omkring från ort till ort, frän gård till gård och värfva anhängare
för sitt Bion, det vill först och främst säga medlemmar som betala
sin tionde1), hvilket emellertid blott är första steget för dessa att
ftfven i yttre måtto (genom emigration) förena sig med kyrkan. Det
hela är alltså ett det mest välordnade, ehuru under religionens täck-
*) Tiondebetalningen synes i själf v a verket vara det, som kyrkan hos sina
med-lemmaT mest uppskattar. »Ett af de bästa prof pil en inans tro p& evangeliet är
betalning af tionde . .. Män oeh kvinnor, hvilka betala deras tionde, binda sig starkare
|ill Ilerrens verk genom att göra således, oeli den onde har mindre makt öfver dem
han skulle hafva, om de försummade denna betydolsefnlin och viktiga plikt.»
(Nord-8tjärnan 1898 n:r 12).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
