Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 EMIGRATIONSUTR. BIL. XL TORP ARE-, BACKSTUGU- OCH INIIYSESKLASSERNA.
iigaren och torparen vanligaste rättsförhållandet; på skattejorden
torde dock torpupplåtelserna, där de särskildt skattlades, vanligen
hafva skett under äganderätt till yngre arfvingar. Äfven dessa
torpare ryckte upp i den själfägande allmogens klass, allteftersom
deras uj>podlingar skattlades såsoru själfständiga. Ännu i midten af
det 17:de århundradet intog fördenskull den dåtida s. k. torparklassen
en själfstän digare ställning gentemot hemmansägarnc än hvad fallet
blifvit med de båda senaste århundradenas torparklass; och gällde
detta äfven i viss mån om torpen pä frälsejorden.
Vid betraktande af den nutida torparklassens historia
bölden ofvannämnda äldre klassen af nybyggare på hemmanens utmärker
och på allmänningarna lämnas å sido. Den är en företeelse, hvilken,
allteftersom nyodlingarna skattlades och tillfällen till nya intagor
särskildt på allmänningarna blefvo sparsammare, alltmera förlorade i
betydelse och redan i slutet af det 18:de århundradet numeriskt sedt
spelade en ringa roll.l) Medan detta skedde, framväxte emellertid
en på de enskilda hemmanens ägor sittande klass af nytt
janderätts-innehafvare, hvilken, sedan det 18:de århundradets lagstiftning hade
inkallat torpuppodlingar på hemmanen frän nya skattläggningar,2)
saknade den möjlighet till själfständighet, som dessförinnan förefanns
för dylika odlingsmän. På denna nya samhällsklass, hvilken, i
olikhet med hvad fallet torde hafva varit med den äldre torparklassen,
till större delen framväxte ur landsbygdens tjänsteklass,
öfverflyttades med tiden benämningen torpare, under det att denna benämning
(om den äfven ännu förekommer i afseende å nybyggarne på
öfver-loppsmarkerna i Norrland) kom mera ur bruk i afseende å de
återstående nybyggarne på allmänningar och kronoskogar. Det är denna
nyare sociala företeelse, som här kommer i betraktande.
En öfverblick af 17:de och 18:de århundradenas torplagstiftning
måste räkna med clet ofvannämnda förhållandet, att med torp
betecknades upplåtelser såväl på allmänningar som pä enskilda ägor
och i senare fallet såväl med nyodlingar förbundna upplåtelser som
längre fram i tiden äfven utan nyodlingar eller afsevärdare sådana
förbundna. Lagstiftningen om torp innehölls i främsta rummet i
skogsordningarna af den 20 mars 1(547, den 29 aug. 1(>64 och den
12 december 1734, hvilkas bestämmelser i främsta rummet tillkommo
med hänsyn till de pä allmänningarna belägna torpen. De båda
förstnämnda skogsordningarna stadgade, 3) att alla gårdar, torp och
backstufvor på allmänningarna skola antecknas, och att de torp, som
göra skäl för hela, halfva eller ljärdings hemman, skola blifva be-
’) 8c do statistiska uppgifterna & sid. 40 om nybyggarnes antal i riket åren 1780 —
2) Se nedan sid. 13.
’) Arf. 2, 3, 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
