Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 KMIGRATIOSSUTR. BIU XI. TORPARS-, BACKSTUQl’- OCH IKHYSBSKLASSERNA.
och intill sex dagsverken i veckan), dels att de i regel upplåtits på
obestämd tid med laga uppsägnings- och fardagsrätt enligt de
allmänna grunderna för landbolega. Ett arrende med nämnda antal
dagsverken förutsätter ett visst större omfång hos jordupplätelsen;
dagsverkstorpen hafva äfven, näst de norrländska torpen, omfattat
de största nyttjanderättsupplåtelser, vid hvilka torpbenämningen varit
fästad. Det var sådana dagsverkstorps upprättande, hvarpå
sträfvandena i det 18:de århundradet hade afseende; för dem kännetecknande
har äfven varit att de i regel anlagts och bebyggts af jordägaren
själf samt af honom försetts med brukare. Såväl på denna grund
som till följd af den obestämda upplåtelsetiden samt den reglerade
dagsverksprestationen hafva sådana torpupplåtelser icke betraktats
såsom afsöndringar från hemman. Då de förekommit å, skattejord
hafva de därför icke ansetts falla under förbuden mot skattskyldig
jords minskning1), till hvilket förhållande jämväl bidragit att
klander af dylika upplåtelsers laglighet icke kunnat komma ifråga frän
någon af parternas sida. Tvärtom gjordes redan tidigt gällande8),
att rätten till anläggning af sådana tor]) måste anses oskiljaktig
från den ined äganderätten förbundna dispositionsfriheten af jorden;
och ännu fram i det 19:de århundradet voro uppfattningarna om
dagsverkstorparnas rättsliga ställning så oklara, att de ibland
ansågos i likhet med tjänstehjon lyda under jordägarens
husbonde-välde.
I afseende å arealen kunna naturligtvis dagsverkstorpen variera
betydligt, allteftersom sex dagsverken i veckan eller blott ett sådant
utgöres; dock far äfven ett torp med ett femtiotal dagsverken oin
aret kallas jordtorp. Vanligare än dessa voro redan i början af det
19:de århundradet sm åtorp, upplåtna icke inot hvarje vecka utgående
dagsverken, utan mot ett mindre antal dagsverken eller andra
prestationer eller penningar om året. Någon skillnad mellan dessa
nytt-janderättsaftal och de förut nämnda har dock endast forefunnits i
sä måtto, att dessa småtorp oftare än veckodagstorpen varit
upplåtna på länyre tid, antingen på torparens och lians hustrus lifstid
eller pä vissa, vanligen femtio år. Redan i slutet af det 18:de
århundradet voro fleråriga torpkontrakt samt torpupplåtelser mot
lifs-tidsstädja vanliga i riket. Den nämnda skillnaden sammanhänger
med att de mindre torpen oftare än de större veckodagsverkstorpen
uppstodo på allmogejorden, där torparen lättare kunde ställa besitt-
’) I plakatet af den ’2 maj 1673 »amt allmänna lagens jordabalks kap. 4, § 9.
") De efterföljande sid. 16—22 meddelade uppgifterna angående
nyttjanderättsupplåtelser på hemmanens ägor grunda sig pil vissa under förarbetena till kungl,
förordningen den 1!) docembcr 1S27 om hemmansklyfning och jurdafsöndriug samt
kommitté-betänkandet den i okt. ISiül om samma ämne framkomna upplysningar. Genom kungl
cirkulärbrefvet den 26 okt. 1833 bade särskilda läuskommitterade att yttra sig bl. a.
öfver de intill denna tid förekommande torp- och backütngunppl&telser; dessa
länskom-mittéera yttranden och handlingar lämna isynnerhet material till frågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
