Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G4 EMIGRATIOXSUTR. BIL. XI. TORPARE-, BACKSTl’GU- OCII IX UTSES KLASSERNA.
landsbygdens fattigklass och minskningen af den genomsnittliga
välmågan. Det var emellertid först med 1x30-talets ingång, som
landsbygdens fattigfråga under påverkan af ogynnsamma
konjunkturer och af en fortsatt stegring i folkökningen blef verkligt aktuell.
Ar 1*33 uttalade k. bfhde i Kristianstads,1) Kalmar,8) Kronobergs,8)
Jönköpings,*) Älfsborgs,5) Örebro0) och Värmlands7) län starka farhågor
för de lättsinniga bosättningarna i backstugor, underlättade af låga
spannmålspriser och tillfällig tillgång på arbetsförtjänst, men i
missväxtår föranledande nöd och ökad fattigbörda. Dessa uttalanden
alsago backstuguupplåtelser såväl på längre tid genom köp eller
förpantning som på obestämd tid. Särskildt från de småländska
länen öfverensstämde uttalandena därutinnan, att den tilltagande
klassen af baekstugusittare i lättja och laster ofördelaktigt skilja
sig frän den själfägande allmogen; att de, då potatisen lyckats för
aret, genom en dags arbete förtjäna hvad hushållet kan lefva pä
i tre eller fyra, men att de i motsatt fall rekrytera tiggarhopen.
Den tillförlitligaste belysningen af den ifrågavarande folkklassens
tillväxt, beskaffenhet och ekonomiska ställning erhålles af
uttalandena i de länskommittéer, hvilka genom kungl, brefvet den 2fi
okt. 1833 förord nådes skola yttra sig öfver jordstyckningen i riket
till ledning för den kommitté, som sedermera den ± okt. 1839 afgaf
yttrande om hemmansklyfning och jord afsöndring.
Kommitterade i Stockholms län yttrade*) i afseende å mindre torp
och backstugor: A ena sidan kan väl icke bestridas, att de
föranledt mången eljest, ofruktbar jordlapps odling, många hjonelags
byggande samt folkmängdens tillökning. De böra äfven kunna
lämna nödiga tillträden at jordbrukaren under den korta sommaren,
då hans arbete med drift måste fortgå; måhända har ocksä från dem
något antagligt tjänsthjon utgått. A andra sidan lärer dock vara
ovedersägeligt, att dylika baekstugusittures arbetsskicklighet och
moralitet befinna sig på en låg punkt; att genom deras ökande den
brist på tjänstfolk uppstått, som pä mänga orter öfverklagas; att
sedan de i yngre är, oerfarna och obemedlade, skiljt sig frän den
tjänande klassen, hafva de mer och mer råkat i obestånd,
allteftersom arbetsförtroendet trutit och barnaskaran tillväxt; att deras
biträden ät jordbrukare ofta icke varit att påräkna annorledes än
mot en ersättning, som efter en eller annan dags arbete medgifvit
flere dagars hvila; at.t därjämte grannar, genom deras
skogsåverk-ningar, hemliga brännvinsförsäljningar och lismeri med tjänare haft
mångfaldiga olägenheter; att vid infallande ålderdom, sjuklighet,
föräldrarnes frånfälle, missväxter o. s. v. församlingarna fått vid
’ , FemàrsberättelM den 19 dec. 1833. *) Dito den 26 sept. 1833. ») Dito den 10
ang. 1883. «) Dito dcji 31 dec. 1833. ») Dito den 31 dec. 1833. 6) Dito den 28 sept.
1883. ’) Dito den 31 dec. 1833. ») Den 1 mars 1834.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
