Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<)() EMIGRATION 5UTR. BIL. XI. TORPAIIE-, BACKSTUQU- OCH IMIYSESKLASSERNA.
föremål att använda den pä, måste ock fattigklassen rekryteras
förnämligast frän det slags folk, som bebo backstugorna.
Såsom häraf synes, voro åsikterna om backstugornas sociala
olägenheter samstämmiga äfven i Mälareprovinserna och Östergötland,
där deras tillväxt dock var mindre än i det öfriga riket.
Kommitterade i Jönköpings län yttrade ’) i afseende a backstugorna, att de
alltid öka tiggeriet samt äro och blifva af ganska menlig inflytelse.
Vanligen uppbyggas dylika för en dräng, som finner makligare att
bosätta sig än att. vara tjänstehjon. Nästan alltid utan enskild
förmögenhet, utan skicklighet i något handtverk och ofta utan både
håg och tillfälle till arbetsförtjänst, falla dessa hushåll genast orten
till last. Innan mannen ännu tillflyttat sia destinerade bostad,
vandrar han omkring i flera socknar att tigga säd till besående af
åker, som ej finnes, och den första undervisning barnen erhålla är
ofta den att följa sin mor i granngårdarna för att sedermera på
egen hand kunna utskickas med tiggarepåsen. Från annan
synpunkt framhölls,2) att- verkningarna af dessa anläggningar äro
fattigdom och sedeslöshet särdeles med lönnkrögeri, svalg och dryckenskap
och olofliga tillgrepp af andras skog ocli stängsel. Medelst detta
sätt3) att skaffa sig boningsplatser undandraga sig en betydlig mängd
folk af båda könen ofta i sina bästa är tjänstehjonsförfattningen,
hvarigenom dithörande klass ansenligen förminskas och ger anledning
at de öfriga att stegra sina pretentioner. Kommitterade i
Kronobergs län ansågo4) backstugorna i hög grad befordrande fattigklassens
tillväxt. Vanligtvis utan någon åtföljande jord, bidraga de alls
icke till jordens uppodling, föröda däremot skogstillgången,
förminska föi- jordbrukaren tillgången på nödigt tjänstfolk saint,
befordra ganska mycket lättjan, fattigdomen och sedeslösheten. Den
större frihet, som backstugufolket erhållit, sedan de undsluppit
tjänsten hos ett allvarsamt husbondfolk, befordrar lättjan. Snart
erhålla de ock en mängd barn, som också ingen uppfostran erhålla
at’ sådana föräldrar, utan vanligtvis sä snart som möjligt utskickas
kring bygden att hoptigga födan ät sig själfva och ät föräldrarna.
Kommitterade i Kalmar län yttrade sig5) i samma riktning, att
backstugorna visserligen bidragit till folkmängdens tillväxt och jordens
odling, men å ilen andra sidan verkat till fattighopens ökande.
Småland var. såsom tidigare framhållits, en af de provinser, där
backstugusittarcklassens tillväxt var starkast. Som synes, voro äfven
uttalandena öfver denna folkklass särdeles skarpa i denna provins.
Ktt enstaka undantag utgör en reservation till Kalmar läns
kommitterades yttrande.6) Reservanten ansåg backstugorna vara mer
M Den 25 nuv. 1834. — •) Hhfdn i Tveta, Vista och Hu hilr A. Ribbing den 23
april 18:43. — 3 Kronofogden i Västbo fögderi den 22 febr. 1834. — 4i Den 3 dee. 1834.
•"■) Den 22 aug. 1836. — ") Prosten Uddenbergs reservation till länskommitteradcs
skrifvelse af den 22 aug. 1836.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
