Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOKPARK K L ASSEN.
85
en betydande spannmålsproduktion vidtog, stimulerad af stigande
spannmålsj)riser och okade afsättningsmöjligheter. Goda förtjänster
och än större förhoppningar om sådana knötos vid den extensiva
sädes-produktionen, för hvilken, som bekant, storbruket äger företräden
framför de mindre jordbruken. En tendens till brukningsdelarnas vidgande
samt öfvergång till själfbrukningssystem gjorde sig allmänt gällande.
De större jordpossessionaterna indrogo landbohemmanen och torpen
till hnfvudgårdon, ledda af åstundan att se dessas jord i egen hand
afkasta mera än hvad som var möjligt i landböndernas och
torparnes, hvilka gifvetvis ofta voro oförmögna eller ovilliga, att sköta sin
jord på ett med de nya åsikterna öfverensstämmande sätt. Sedan
skiftet öfvergått byarna och hemmanen, lågo jordtorpen ofta
enklave-rade af dc förras aker och äng, i hvilket fall de voro till hinder för
ett rationellt bruk. Ett större behof hos jordägarna att hafva
arbetarna i sin hand», att kunna disponera sin arbetsstyrka efter behag
och lämplighet, gjorde torpen obekväma. Slutligen föranledde de
stigande konjunkturerna och den växande jordspekulationen en
tendens hos jordägarne att hafva äfven jorden i egen hand, i
synnerhet dä de umgingos med tankar att utarrendera den eller sälja den,
i hvilka fall bestående torpkontrakt kunde vara olägliga.
Gentemot dessa synpunkter gjordes från flera håll torpsystemets
ekonomiska företräden fortfarande gällande. Det framhölls, att
åtminstone när torpjorden icke ligger i sammanhang med
bufvudgår-dens åker och äng, så är torpets indragning icke påkallad.
Jord-torparen, som för en längre tid är fästad vid gården, kan göra
bättre arbete än den lösa arbetaren eller stataren. Dessutom
framhölls torpsystemet» redan antydda företräden framför andra
arbetssystem: jordägaren är icke nödsakad att hela året om föda en
arbetsstyrka, för hvilken han blott på vissa tider har fullt behof;
han är försäkrad oin arbetstilIgång, som ej beror af de växlande
kon jun kt u re rna.
De hufvudsakligaste betänkligheterna mot torpsystemets
ersättande med stataresystemet vore emellertid af social art. Äfven de som
erkände stataresystemets ekonomiska företräden i vissa fall såsom
arbetssystem lram höll o ofta, att jordtorpareklassens öfvergång till
st at are k lass innebär dess nedsjunkande till en socialt lägre
samhällsklass. Redan år 1828 framhöll k. bfhde i Örebro län1), huru antalet
Stattorpare eller statkarlar och flera dylika personer ar ifrån [-ar]till-tagit-] {+ar]till-
tagit+} samt huru denna arbetsklass utmärker sig för mindre omtanke
och arbetshåg än jordtorparne. Är 1833 uttalade k. bfhde i Stockholms
’än2) farhågor för fattigdomens tillväxt genom statareklassens
ökning. Hjonelagen inom denna framhöllos vara till föga båtnad, sa
’1 Feniilrsbcriittclse den 10 okt. 1828.
2) Dito den 25 nov. 18.-53.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
