Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TORPA REK LASSEN. 97
stor familj iia svårt att draga sig fram1); torparen liar alltid haft
det sträfsamt och bekymmersamt2); torparen har alltid hört till de
sämst lottade, kan ej blifva själfständig och ej lägga af för
ålderdomen3). Den aflägsnaste och sämsta jorden uppläts på sin tid ät
torparna4); deras bostäder äro, som redan ofvan antydts,
mångenstädes dåliga"); beroende ej blott på nödvändigheten, utan äfven på
bristande intresse från jordägarnes sida för torpens trefnad6);
torparne önska därför bekvämare bostäder’); många tör]) ligga aflägset
från hufvudgården och isoleradt8), hvilket icke blott gör att
torparen finner det obekvämt att fullgöra sin dagsverksskyldighet8), utan
jämväl föranleder andra olägenheter, såsom försvårad skolgång för
barnen10); torparna hafva olust vid att bo ensamma i skogen11); de
vilja vara i stånd att intaga sina måltider i hemmet och slippa
lefva pä matsäck12). Endast mycket välbelägna torp röna förden
skull efterfrågan18); det anses bättre att bo vid en station eller
fabrik14). Härtill kommer som en viktig faktor torparekvinnornas
missnöje med sin ställning i torpen; de anse sig för fina att
mjölka15); föredraga fabrikslifvet’6) samt vilja hellre bli
statare-hustrur, emedan de då fä mindre att göra17). Den allmänna
ringaktningen för jordbruket, som genomgår stora lager af
allmogebefolkningen, gör jämväl torparne obenägna för att kvarstanna vid
torpen18).
Såsom en viktig faktor tillkommer i detta sammanhang
torparnes uppfattning af sin beroende ställning. Särskildt från Norrland,
Värmland och Smaland framhålles torparklassens
själfständighets-sträfvan, känsla af sin beroende ställning samt obenägenhet att
bruka andras jord såsom orsaker såväl till torparjordens ibland
mindre goda skötsel som till torpens öfvergif vande19). Afsöndringar
Älfsborgs läns södra hush.-sällsk.
!i Landtmätare i Kristianstad» län.
3j Landtmätare i Kronobergs län.
4) Malmöhus läns hush.-sällsk.; kronohn i Kristianstads län.
"i Malmöbus, Hallands, Kalmar norra, Stockholms läns hush.-sällsk.
Stockholms läns hush.-sällsk.
’) Jönköpings läns hnsh.-sällsk.
*) Kalmar läns norra och södra hush.-sällsk.: landtmätare i Kalmar län; kronoLn
i Kristianstads län.
"I Östergötlands, Älfsborgs norra. Örebro läns hnsh.-sällsk.
’") Älfsborgs liins södra hush.-sällsk.
"I K om.-ordf. i Östergötland.
Jönköpings läns hush.-sällsk.: kronotn i ßötcb. och Bohus län.
1S) Östra hush.-gille i Jönköpings län.
u) Kalmar läns södra hush.-sällsk.
"’) Jönköpings, Älfsborgs södra, Göteb. och Bolius läns lmsh.-sällsk.
16l Göteb. o. Bohus lBiia hush.-sällsk.
") Kom.-ordf. i Östergötland.
") Upsala läns hush.-sällsk.: krouohu i Jönköpings och Värmlands län; kom.-ordf.
i ett Herta| Ifin
’") Kom.-ordf i dessa län. Kristianstads läns och Älfsborgs läus södra
hush.-sällsk. Kronol:n i Jönköpings, Kalmar, Götcb. och Bohun län.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
